Ondskan

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

”Ondskan” - Jan Guillou

Handling: Boken kretsar kring Erik som är en pojke på fjorton år. Han blir misshandlad av sin far som är något av en sadist. I skolan är han ledare i ett gäng som är inblandade i såväl stölder som misshandel av skolkamrater. Det dröjer inte länge förrän Erik blir relegerad från skolan. Han lyckas få börja på en internatskola långt från hemmet som heter Stjärnsberg. Erik anser sig inte kunnat ha mer tur. Nu slipper han både sin sadistiska far samt att leva upp till att vara den store och starke ledaren i det tuffa gänget. Skolan tyr sig dessutom, åtminstone till en början, vara helt underbar. Eriks rumskamrat heter Pierre och är en fet och flitig elev.

Han använder största delen av sin lediga tid till studier. Allt förändras dock inom en snar framtid. Erik, som är mycket duktig inom en mängd idrotter utmärker sig snabbt och de äldre eleverna börjar irritera sig på honom. På skolan råder ett annorlunda system kallat ”kamratuppfostran” där de äldre eleverna samt de elever som blivit invalda i elevrådet härskar. Alla yngre elever är tvungna att lyda minsta vink, i annat fall får de sitta i arrest under en helg. Erik som är en alltför stolt kille för att lyda några order vägrar alltid. Redan efter några veckor har han dragit på sig tolv helger i arrest. De äldre eleverna retar sig då ännu mer på honom och han blir tillslut uppkallad i ”rutan”. I denna ruta är allt tillåtet och ingen annan elev eller lärare får ingripa.

Ingen vet att Erik är så tålig mot stryk som han visar sig vara, men hans fars många år av misshandel har givit resultat. Erik lyckas lätt vinna över sina motståndare som tvingas lämna rutan med brutna näsben. Detta göra att han får respekt och det är ingen annan som vågar sig på honom. Istället börjar de tortera hans vän Pierre. Pierre står tillslut inte ut längre och lämnar skolan. Erik svär att hämnas. På ett mycket brutalt och fegt sätt klär han ut sig och knäcker än en gång av näsbenet på en äldre elev. Denna gång är det dessutom en rådsmedlem. En av de finska servitriserna känner trots allt igen honom och kommer fram till honom några dagar senare. De två inleder ett sexuellt förhållande och när rektorn kommer underfund med detta avskedas flickan och skickas hem till Finland.

Erik lyckas trots allt klara sig ifrån relegering med hjälp av en advokat. Han slutar skolan och åker hem för att möta sin far en sista gång.

Personlig analys: Boken går ut på att beskriva Eriks utveckling inför det avgörande mötet med hans far. Alla de händelser han utsätts för gör honom starkare och till sist känner han sig redo för det sista mötet. Eriks far är en verklig sadist. Han älskar att skada såväl människor som djur. Det beskrivs under ett kapitel i boken hur han låter familjens två aggressiva hundar slita en pudel i stycken medan han står och ser på.

Internatskoltiden har även den stor inverkan på Eriks utveckling. Framförallt de rådsmedlemmar som härskar över skolan. En utav dem vid namn Silverhielm har störst inverkan. Han är den som ser till att Erik får en förfärlig tid på Stjärnsberg.

Detta tror jag personligen inte beror på att han tycker illa om Erik i sig utan på grund av att Erik trots sin låga ålder gång på gång visar sig vara den bättre i en rad idrottsevenemang vilket göt att han irriterar sig på honom. Detta beror givetvis på att han är för stolt för att låta Erik vinna. Jag tror att stolthet spelar en stor roll i boken. Hade inte Erik varit för stolt för att utföra de uppgifter de äldre eleverna gav honom hade hans tid på skolan kanske blivit enklare. Jag tycker dock att han handlar på ett bra och vuxet sätt.

Problem:
Det egentliga problemet är ju fadern. Hade det inte varit för honom så hade hela Eriks situation förändrats. Han hade förmodligen lev ett lugnt och tryggt familjeliv. Han hade då kanske redan vid ett tidigt skede i livet fått riktiga vänner som han kunde lita på. Han hade vetat att det inte var genom misshandel som man skaffade sig dessa vänner. Det vet han kanske i och för sig som det är nu också men av någon anledning så har han ju ändå blivit den här ledaren i gänget. Han slåss ju faktiskt för att skapa respekt hos andra skolkamrater.


Orsak:
Orsaken är svår att fastställa eftersom man inte får reda på något om pappans bakrund. Det skulle ju egentligen kunna ligga vad som helst bakom. Han kan ju ha fått en hård uppfostran och därmed trott att det är det bästa sättet att uppfostra sina egna barn på. Men om den teorin skall stämma är det ju konstigt att han inte slår den yngre brodern.


Lösning:
Jag anser att Erik klarade av situationen myc...