Det finns cirka 300 000 aktiebolag i Sverige. En ny aktiebolagslag trädde i kraft den 1 januari
2006. Anledningen till en ny aktiebolagslag är bland annat den internationella utvecklingen på
det aktiebolagsrättsliga området. Det är vikigt att den svenska aktiebolagslagen framstår som
konkurrenskraftigt i förhållande till övriga medlemsstater inom EU, samt att den är förenlig
med EG-rätten.
Utvecklingen på redovisningsområdet innebär en förskjutning i synsättet av hur tillgångar
och skulder definieras samt när värdeöverföringar skall rapporteras i redovisningen. Syftet
med dessa nya regler är att redovisningsinformationen ska fungera som ett bättre
beslutsunderlag för investerare och andra intressenter. Det har dock befarats att de nya
redovisningsreglerna som tillåter att värdering av tillgångar oftare sker till verkligt värde ger
ökade möjligheter att dela ut orealiserade vinster.
Synen på aktiekapitalet såsom ett sätt att skydda borgenärerna är en gammal kvarleva med
rötter i den kontinentala rätten, vilken Sverige och stora delar av EU har valt att följa. Den
anglosaxiska rättstraditionen lämnar dock istället det egna kapitalet öppet såsom en
förhandlingsfråga mellan aktieägare och borgenärer. Ett skydd för borgenärerna kan alltså
utformas på olika sätt. I Sverige tillämpas en rad olika metoder som samverkar med varandra,
medan man utomlands tillämpas delvis andra metoder. Det uppstår dock problem när olika
synsätt krockar med varandra, vilket är fallet vid olika former av regleringskonkurrens i
kölvattnet av en ökad internationalisering. Detta är något EU har råkat ut för de senaste åren.
Det är svårt att säga vilket system som bäst tillgodoser borgenärernas rätt, men det är också
svårt att avgöra vem som bäst kan tillgodose borgenärernas skyddsbehov. Det är därmed svårt
att avgöra ifall staten, branschorganisationer eller borgenärerna själva bör bli ansvariga för
utformningen av skyddet.
Syftet med uppsatsen är att skapa en översiktlig översyn av borgenärsskyddet i stort samt att
undersöka de effekter som de nya ändringarna i ÅRL och ABL får för borgenärsskyddet.
Fokus ligger på hur utdelningsfrågan hanteras, varför fördjupning sker kring dessa
förändringar. Det kommer även att ske en utredning kring utvecklingen internationellt sett.
Vi finner att uppsatsen har ett inslag av det hermeneutiska ställningstagandet då all
information tolkats på nytt i takt med att vi samla in ny information och kunskap under
uppsatsens gång. Vi har använt den kvalitativa intervjumetoden och genomfört intervjuer med
välkända teoretiker och erfarna praktiker för att få en större insikt i ämnet.
Utifrån vår litteraturgenomgång och intervjuer kan vi konstatera att aktiekapitalet inte utgör
ett reellt borgenärsskydd eftersom det är så pass lågt ställt. Flera av våra respondenter hävdar
att skyddet numera är så urholkat att lagstiftaren lika gärna kan gå över till det anglosaxiska
systemet och ta bort kapitalkravet. I Europa tenderar kapitalkravet att försvinna mer och mer.
Nyckelord: aktiebolagslagen, aktiekapital, borgenärsskydd, försiktighet, IASB, utdelning och
reglering
Vi har följande ämnestips till vidare forskning: Det skulle vara intressant att läsa en studie
som undersöker hur företagen påverkas av den nya lagen. Mest intressant skulle vara att höra
hu...
