Skogen är en förnyelsebar naturresurs om den sköts på rätt sätt.
Väsentligast för ett hållbart skogsbruk är att avverkningen är i balans med
återväxten. Detta innebär att det endast finns en begränsad mängd virke för
skogsindustrin att tillgå. För att den avverkade skogen skall hålla så hög
kvalitet som möjligt är det viktigt att den växande skogen inte skadas. Den
växande ungskogen påverkas inte bara av skogsskötselåtgärder i olika
varianter, utan även av mer svårpåverkade faktorer som exempelvis
klimatförändringar och miljö, svamp-, insekts- och viltangrepp.
I denna uppsats redogörs för de vanligaste skogsskadorna i Sverige.
Skogsskadorna varierar naturligtvis beroende på det geografiska läget. I
södra Sverige dominerar gran och lövskogar och i de norra delarna är det en
majoritet av tallskogar.
Skogsskadorna indelas i olika kategorier beroende på vad som orsakar åverkan
på trädet. Svamp och insektangrepp angrepp är mycket vanliga åkommor hos den
svenska skogen men även påverkan av klimat och luftföroreningar tenderar att
öka i omfattning, dock inte i den omfattning som tidigare förutspåddes i
början på 1990-talet. Detta tack vare en bättre förståelse i många länder
för miljöföroreningar och dess effekter på naturmiljön. Även de skogslevade
däggdjuren åstadkommer skador på skogen och då främst i form av olika typer
av betesskador.
Vi människor kan ge upphov till skogsskador och då vanligast i form av
körskador i samband med framförande av olika typer av motorfordon.
Eftersom älgen orsakar de största skadorna görs även en grundligare
fördjupning om älg och älgskadad ungskog. För att få en riktig bild av den
svenska älgen gör vi även en historisk tillbakablick av älgstammens uppkomst
och tillväxt sedan den senaste istiden. Älgens betydelse för många olika
grupper i samhället samt vilken betydelse älgen har ur ekonomisk
synvinkel behandlas i uppsatsen. För att förstå och kunna motverka älgens
betning av ungskogen är det också av stor betydelse att äga kunskaper om
älgen fortplantning, beteendemöster och biotopval.
Därför berör denna uppsats även en studie över hur älgskador uppkommer, mäts
och förebyggs.
Den myndighet i Sverige som har regeringens uppdrag att fungera som en
opartisk instans för att kontrollera och garantera den svenska skogens
framtid är Skogsvårdsstyrelsen. Med avseende på älgskador har
Skogsvårdsstyrelsen utarbetat en mall för att mäta och jämföra omfattningen
av älgskadorna. Denna mätmetod kallas för älgbetesinventering (ÄBIN)
och utförs sedan ett par år tillbaka av Skogsvårdsstyrelsen i alla svenska
län. Resultatet av ÄBIN är en sedan vi...
