Avsikten med detta examensarbete var att utreda hur
planeringen av fritidshusområden som permanentas bedrivs
och bör bedrivas. För att få reda på hur planeringen bedrivs gjordes två
studier av hur 24 ostkustkommuner ställer sig till och arbetar med dessa
förändringsområden samt vilka problem de uppmärksammat till följd av
permanentningen.
Resultaten av dessa studier visade att permanentning av
fritidshusområden är ett aktuellt planeringsproblem i de
?esta kommunerna, men att de över lag ändå är positivt
inställda till permanentning. Kommunerna är dock positivt
inställda till permanentningen av olika anledningar.
Studierna har visat en tydlig skillnad mellan kommuner med
positiv befolkningsutveckling och kommuner med negativ
befolkningsutveckling. De kommuner med en ökande
befolkning ser permanentningen som bra sätt för att lösa
den bostadsbrist som ?nns. De kommuner med en sviktande
befolkningsmängd ser permanentningen som ett bra sätt att
erbjuda attraktiva boendemiljöer för att locka till sig nya
invånare.
Kommunerna prioriterar dock planeringen av
förändringsområdena något olika samt lägger ner olika
mycket resurser på att åtgärda de problem som uppstår till
följd av permanentningen. De vanligaste problemen som
uppstår är bristfälliga enskilda vatten- och avloppslösningar, inaktuella
detaljplaner eller avsaknad av detaljplaner, ökande kommunala kostnader för
barn- och äldreomsorg, bristande vägstandard och tra?ksäkerhet samt förändring
av områdenas karaktär. Vidare ?nns det motsättningar mellan de boendegrupper
som önskar höja standarden på vägar, vatten och avlopp och de boendegrupper som
vill bevara området som ett småskaligt fritidshusområde.
Några kommuner har börjat åtgärda vatten- och
avloppssituationen främst genom att ansluta områdena till
det kommunala vatten- och avloppsnätet. De inaktuella
detaljplanerna har också vissa kommuner redan aktualiserat.
Andra kommuner börjar med att utreda problemen redan i
översiktsplanerna och där utarbeta strategier samt mål och
riktlinjer för den framtida utvecklingen av områdena.
Detta arbetssätt att börja på en övergripande nivå ger en
bättre bild av de komplicerade frågor som måste behandlas
vid planeringen av förändringsområden. För att sedan
konkretisera de åtgärder som krävs i de enskilda områdena
bör fördjupningar av översiktsplanen upprättas och först
därefter bör detaljplaner ändras eller nyupprättas. Detta
för att både ekologiska, ekonomiska, sociala och tekniska
aspekter ska kunna belysas och behandlas.
För att visa hur en fördjupning kan utformas har en sådan
utarbetats över förändringsområdet Horn i Västerviks
kommun. I denna fördjupning har riktlinjer för kommande
detaljp...
