Följande uppsatsarbete behandlar den vetenskapliga samhörigheten och de inbördes relationerna
mellan kognition, information och teknologi.
Sambandet som finns mellan information och teknologi har setts som självklara i vårt samhälle präglat
av informationshanterande maskiner. Självklarheten uppkommer mest som en konsekvens av att den
tillämpade verkligheten som ger oss är ett etablerat faktum, men är mindre självklar när vi vill komma
åt den innebörd information och teknologi har i långsiktiga och strategiska frågor som handlar om
människans utveckling och dess förutsättningar.
Med datorernas tillkomst fick kognition och kognitionsvetenskap en förnyad betydelse som måste
beskrivas ur det tvärvetenskapliga synsättet.
Studierna och jämförelserna av maskiner och människor i sitt hanterande och behandlande av
information, gav plats för en snabb utveckling inom cybernetik, AI och automatiskt beslutsystem.
Dessa tillämpade aspekter i vår samhälle är bara en del av det kognitiva perspektivet som möjliggör en
fördjupning i studier av människans tankeprocesser och verklighetstolkningar och hur dessa påverkar
och har påverkat vår historiska utveckling.
Den kognitiva utvecklingen är både en biohistorisk och kunskapsbetingande process. För att förklara
kognitionens betydelse vad gäller människans existens måste den beaktas i sin praktiska relation till
omgivningen och människans sätt att förbättra dess överlevnadsvärde. Överlevnaden som i det
mänskliga släktet hade medvetenhet och kunskap som främsta resurs. Resurs som så småningom
utformade människans långsiktiga överlevnadsstrategi.
I det historiska vetenskapliga perspektivet var kognition ett filosofiskt och psykologiskt inriktat ämne
men i dess utveckling intog kognition flera nya kunskapsområden. I vårt nuvarande vetenskapliga
synsätt, hanterar kognitionsvetenskap studier av naturliga och artificiella informationssystem och den
interaktion som uppkommer mella...
