Med pengar som drivkraft skapas det innovativa tänkande som genom ett
kringgående av gällande lagstiftning och redovisningsregler möjliggör en
lukrativ illegal handel med skalbolag. Avyttringen av nämnda bolag ger
såväl säljare som köpare förutsättningar för att otillbörligt eliminera
beskattning av upparbetade vinster. När ett bolag har överlåtit sitt inkråm,
det vill säga sina rörelsetillgångar, kvarstår ett skal innehållande till
övervägande del likvida medel. I detta skede betraktas bolaget som en säck
med pengar, vilken förmånligt kan köpas av såväl en seriös som oseriös
intressent. Vad som skiljer dessa åt är deras intentioner gällande förvärvet
och deras avsikter rörande vinstmedlen samt de skattekonsekvenser som
dessa medför. Utfärdade generalfullmakter, skatteparadis och tekniska
förutsättningar är endast några få av de element som skalbolagshandelns
aktörer nyttjar som hjälpmedel för att framgångsrikt genomföra affärerna.
Under den period då skalbolagshandeln kulminerade stod bankerna till
förfogande med kapital och erforderligt system, revisorerna bidrog med sin
kompetens och ämnesspecifika kunskap, samtidigt som juridiskt insatta
sållade bland en uppsjö av lagar och paragrafer, för att tillgodose sina
klienters önskemål. Dessa aktörers involvering kunde ifrågasättas med
hänsyn till att de försett kriminella med effektiva verktyg och därmed
tillhandahållit lösningar avsedda för illegala transaktioner.
För att belysa det i skattelagstiftningen och redovisningen som fallerar och
därigenom möjliggör illegal skalbolagshandel, tenderar uppsatsens författare
att anta ett hermeneutiskt förhållningssätt för att genom kvalitativa studier
och med en abduktiv ansats uppnå en valid och reliabel skildring av
verkligheten. Samtidigt avser författarna att utreda huruvida det är möjligt
för etik, moral och god redovisningssed att samverka med ekonomiska
intressen.
Forskningen har, i gällande avhandlig, mynnat ut i diskussion och analys av
inblandade aktörer, det kriminella förfarandet samt myndigheters arbete med
att stävja den ekonomiska brottsligheten. Exempelvis kan bankernas och
revisorernas roll vid skalbolagshandeln diskuteras, då de medverkat vid
kriminella aktioner men gömt sig bakom sin höga trovärdighet och sekretess.
Fokus har även riktats mot deras rykte, samhällsetiska position samt det
skydd som lagstödet förser dem med, vilka har möjliggjort att utifrån egna
ekonomiska intressen styra skalbolagsaffärerna.
S...
