Syftet med denna uppsats är att belysa nio kurdiska föräldrars syn och uppfattningar om kön och könsskillnader. Föräldraskapet är ett medel för hur könsrollerna ser ut och formas inom familjerna. Hur har könsrollerna förändrats hos föräldrarna sedan migrationen till Sverige? Finns det olika uppfattningar mellan kurdiska kvinnor respektive män gällande könsroller? Utgångspunkten för denna uppsats är att synliggöra föräldrarnas uppfattningar, upplevelser samt erfarenheter kring könsroller.Denna undersökning är utförd och skriven utifrån kvalitativ forskningsmetod och är baserad på intervjuer eftersom detta perspektiv är mest lämpligt för att få svar på mina frågeställningar.Den utgår från att det finns flera verkligheter som inte är objektiva, utan att det är individens egna subjektiva upplevelser som får avgöra vad som är verklighet. Tyngdpunkten i denna studie ligger på intervjuundersökningen.Det svenska samhället tenderar att ge en negativ bild av ett visst folk, nämligen människor med utomnordiskt ursprung, där bland har den kurdiska folkgruppen fått uppmärksamhet de senaste åren. Diskursen som pågår handlar om kvinnornas utsatthet, att de är okunniga, förtryckta, outbildade och slavar i sina hem. I det nya hemlandet Sverige blir dessa människor automatiskt historielösa och identitetslösa. Dessa bilder motsäger slutsatsen i studier av den internationella migration som visar att migrationen från samhällen med starka patriarkaliska drag till Sverige har lett till en dramatisk ökning av maktresurser hos kvinnorna. Det är främst kvinnor som har fått möjligheter till utbildning, val av yrke och ekonomisk självständighet.De teoretiska perspektiven har valts för att beskriva, att det finns ett strukturellt förtryck av kvinnor oavsett kön, klass- och etnisk tillhörighet.· Genus/Könsrollen och jämställdhet· Patriarkatets roll· Kön och makt· Etnicitet, klass och kön/genusKvinnors underordning generellt existerar i samhället och därför kan dessa beröra alla kvinnor oavsett etnicitet och klassbakgrund. De människor som ingår i min studie styrs av ovan nämnda maktstrukturer och underordningsrelationer som existerar i den kontext de befinner sig i.Könsmaktstrukturen har olika karaktär och utseende, när man är kvinna med en annan klass- och etnisk tillhörighet. Vilka gränser har kvinnorna överskridit och vilka är deras motiv och drivkrafter genom politisk kamp och utbildningssystem? Det slutliga temat belyser informanternas erfarenhet och upplevelser av att vara minoritet: Upplevs det som hinder eller tillgång? När och i vilket sammanhang? Upplever kvinnorna respektive männen det annorlunda?Resultatet visar att barn/ungdomar och familjen fungerar bättre när både könen tar del av ansvaret gällande barnuppfostran, hushållsarbete och familjeförsörjningen. Männen menar även att familjerelationen samt parrelationen fungerar bra och är mer harmonisk när både könen medverkar och deltar i barnuppfostran och hushållsarbetet. Detta är en positiv aspekt även för samhället då familjen funktionellt fungerar.Samhället ger dubbla budskap, å ena sidan ställs krav på föräldrar att vara delaktiga i barnens skolgång. Å andra sidan reduceras deras makt och delaktighet till fördomar med kulturella begränsningar. Detta skapar dilemma och maktkonflikter, mellan både barn och deras föräldrar och inte minst mellan föräldrar och samhället. Det påverkar föräldrarna negativt och till barnens nackdel. Detta framgår enligt både empirin och de teoretiska perspektiven.Uppsatsens resultat visar att migrationen till Sverige har positivt påverkat föräldrarnas uppfattningar om könsroller och förändrat dem eftersom båda könen har möjlighet att försörja familjen. Även männens insyn och delaktighet i barnuppfostran och det traditionella ”kvinnogörat”, har bidragit till att kvinnorna taget steget framåt. Kvinnorna har ...
