Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka elevers generella
inställning till ämnet historia och om det finns några skillnader mellan
könen i inställning. Som sekundär fråga har huruvida föräldrarnas
utbildningsnivå inverkar på elevernas inställning till ämnet undersökts.
Dessa frågor är intressanta att veta mera omkring då ämnet historia verkar
bli ett av de kärnämnen som läses på gymnasiet inom en snar framtid.
Resultaten kan även hjälpa för att på ett bättre sätt undervisa i ämnet då
elevers inställning generellt är dokumenterade.
Ett stort antal verk har skrivits om både historia i skolan samt olika
genus och jämställdhetsfrågor. Dessa behandlar var för sig historia och
genus och bidrar till en tydlig bild av ämnena. Verk rörande genus visar på
ämnets uppkomst under en längre tid samt de frågor som behandlas för att
bättre förstå manligt och kvinnligt i skolans värld. Litteratur rörande
historia behandlar ämnets vikt och funktion i skola och samhälle. Verken
visar tydligt på att historia är viktigt om man skall kunna förstå sin
samtid tillfredställande.
Ämnet historia är för närvarande inte en obligatorisk kurs på gymnasiet.
Likväl skulle historia bli ett kärnämne genom GY-07 vilket emellertid
uteblev. Indikationer tyder dock på att GY-09 kommer att bidra till att
ämnet dock blir kärnämne inom en snar framtid. Historia är uppdelad i tre
olika kurser, A, B och C. A-kursen som är obligatorisk för
samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga program är på 100p vilket
motsvarar ca 80-100 lektionstimmar. Kursen kan ses som en grundkurs i
historia och skall behandla allt från tidig civilisation till nutid. Till
kursen hör även specifika mål som eleven skall uppnå vid kursens slut. Dessa
kan i relation till det fåtal lektionstimmar vara svåra att uppnå på ett
entydigt sätt.
För att utföra studien har en kvantitativ metod använts. Enkäter har använts
för att samla in information rörande elevers inställning till ämnet.
Litteratur om metod och enkäter har använts för att bästa möjliga resultat
skall uppnås. Avgränsningar av studien har även gjorts genom att endast
titta på samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga program. Antalet
elever har även fastsällts till 160 stycken från tre stycken gymnasieskolor
i västerbottens inland. Genomförandet av studien har gjorts genom kontakt
med berörda lärare på skolorna samt personlig utdelning av merparten av
enkäterna där detta varit möjligt. Om personlig närvaro ej varit möjlig har
ansvarig lärare efter instruktioner delat ut och insamlat enkäterna.
Enkäten är uppdelad i två delar med tre inledande frågor som skall
fastställa kön, program samt utbildningsnivå i hemmet. Därefter följer 7
generella frågor/påståenden som eleverna skall besvara så sanningsenligt det
bara går. 5 svarsalternativ graderade från 1 till 5 finns angivna. Dessa är
graderade så att 1 stämmer bäst överens med elevens inställning och 5
stämmer sämst överens. Frågorna behandlar elevers intresse för historia,
läsa frivilligt, antalet lektionstimmar, ämnesinriktningar av ämnet, deras
egennytta av ämnet samt samhällsnyttan.
Totalt deltog 160 elever från tre olika skolor i västerbottens inland.
Samtliga av dessa elever läste ett samhällsvetenskapligt program eller ett
naturvetenskapligt program. Av dessa 160 elever var 103 stycken flickor och
57 stycken pojkar. När det gäller det samhällsvetenskapliga programmet var
det totala antalet 107 stycken elever varav 25 pojkar och 82 flickor. Från
det naturvetenskapliga programmet var antalet elever 63 stycken varav 32
pojkar och 31 flickor. Totalt hade 53 elever föräldrar som båda hade
akademisk bakgrund. 48 stycken elever hade en förälder med akademisk
bakgrund och 59 stycken elever saknade helt någon förälder med akademisk
bakgrund.
Resultatet av studien visar att elevernas inställning till ämnet är relativt
god. Dock finns betydliga skillnader mellan pojkars och flickors allmänna
inställning till enkätens frågor. Den andel av flickor som generellt är mera
positivt inställd till ämnet är större än motsvarande andel av pojkar.
Pojkar utgör även en större andel gällande en negativ inställning till ämnet
i jämförelse med andelen flickor. Det framkommer även att ingen skillnad
till elevernas generella inställning till ämnet kan skönjas utifrån
föräldrarnas utbildningsnivå. Sammanfattningsvis kan man säga att flickor i
högre grad är mera positivt ...
