Etikarbete i genteknik

5 röster
24818 visningar
uppladdat: 2002-11-28
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Genteknik är idag en naturlig del av vårt samhälle. Termen är generell men består egentligen av flera olika tekniker. För gemene man ter sig kanske genteknik som något skrämmande eftersom allmänheten saknar korrekt kunskap. Frågor som väcks måste besvaras för att öka kunskapen och därmed minska den negativa inställningen.

Detta arbete fokuseras på de experiment som utförs på växter och mikroorganismer. Idag forskar man mycket inom växtförädling och transformerade mikroorganismer. Allt för att ta reda på och få fram nya metoder som kan underlätta för mänskligheten.

Växter

Genom tiderna har människor tagit de mest lämpade kornen till nästa års sådd samt korsat olika sädesslag för att erhålla en högre avkastning. Först på senare år har man kunnat använda sig av gentekniska tekniker och därmed egentligen endast tagit ett steg till i samma riktning. Mycket av det man gör idag med hjälp av genteknik skulle man även kunna göra med mer traditionella metoder, fast med större tidsåtgång. I andra fall, t ex vid införandet av annan arts gen i en växt måste dock de nyare metoder användas.

Några exempel där växtförädling används:

- Växterna görs mer toleranta mot herbicider (ogräsbekämpning). T ex att införa en gen från en mikroorganism som ger växten ett enzym som bryter ned herbiciden.
- Insektsresistenta växter. Plantorna får en gen som gör att växten producerar ett gift som dödar angriparna.
- Virusresistens. Växterna görs immuna mot virus genom att smitta dem med en virussläkting som ger ett mildare sjukdomsförlopp än viruset i fråga. Plantan överlever och skapar antikroppar. Denna metod kan jämföras med vaccin.
- Hansterila grödor. Kontroll vid korsning av närbesläktade arter genom att förstöra pollenbildningsprocessen hos den alternerade plantan. På sätt kan inte den egna arten befrukta sig själv.
- Mognadsprocess i tomat. Genen som kodar för enzymet polygalakturonas, aktivt i mognadsprocessen, sätts in åt fel håll och leder till minskad produktion av enzymet och därmed långsammare mognad hos tomaten.
- Förändring av stärkelsesammansättningen hos potatis. Om den grenade stärkelsen (amylopektin) byts ut mot amylos (rak stärkelse) kan man använda potatisen till att bilda naturvänlig plast. Detta sker genom inaktivering av enzymet som kontrollerar förgreningen.

Produkterna av de olika forskningsprojekten är både lösningar och problemskapare. Det finns alltså både för och nackdelar.

Fördelar:
- Växter som förut har varit begränsade till vissa odlingsplatser på grund av temperatur- och miljöförhållanden, kan nu fås att växa i nya områden. T ex en antifrysgen från ishavsflundra överförs till en asp och ger ett kyltåligare träd.
- Större avkastning. Genom att manipulera växtens ursprungliga genom kan man få plantor med t ex större frukter. Då kan man producera mer gröda på mindre arealer.
- Mindre bekämpningsmedel. Minskar belastningen på ekosystemet.
- Få in nya näringsämnen. Genom att t ex klona in en gen som uttrycker produktion av B-vitamin i en gurka kan man få gurkor som innehåller vitaminet.

Nackdelar:
- Svårt att kontrollera pollen från transformerade växter och därmed kan den ekologiska balansen störas.
- Tappar outforskade egenskaper. De nya transformerade växterna kan utkonkurrera de otransformerade växterna i samma art. I och med detta kan värdefulla ursprungliga egenskaper gå förlorade.
- De transformerade växterna kan ha överlägsna egenskaper vilket kan hota den naturliga mångfalden i floran.
- Dålig kontroll på vilka egenskaper som sitter på genen som klonas. DNA-fragmentet som innehåller den sökta genen kan av värdväxten tolkas på annat sätt än vad den gjorde i den ursprungliga organismen.


Mikroorganismer
Den första gången människorna använde sig av mikroorganismer var vid jäsning av vin och bröd. Nu för tiden finns det betydligt fler användningsområden.

- Skapa ett virus som dödar skadeinsekter. Effektivare och miljövänligare insektsbekämpning.
- Bakteriella gener som kodar för larvgift överförs till en rotlevande bakterie hos växten. Därmed slipper man bespruta växterna eftersom bakterierna ger ett tillräckligt bra skydd mot larverna inifrån plantan.
- Användning av mikroorganismer vid rening av miljögifter. En del mikroorganismer har visat sig vara användningsbara vid reningsprocesser av miljöfarliga organiska ämnen, t ex lösningsmedel. De ger oftast en effektivare reningsprocess med mindre avfall eftersom de skapar biologiskt nedbrytbara produkter av miljögifterna.
- Även inom gruvdriften har man hittat användningsområden för mikroorganismer. De kan lösa ut metaller ur låghaltiga malmer och gruvavfall. Detta kallas biolakning.
- Mikroorganismer underlättar även inom livsmedelsindustrin. T ex kan genmodifierad jäst jäsa degen snabbare därför att den har en kraftigare produktion av koldioxid.
- Ur mänsklig synpunkt gör mikroorganismerna störst nytta inom läkemedelsindustrin. Där har de underlättat produktionen av t ex tillväxthormon och insulin. Man använder även mikroorganismer till framställning av vaccin.
- Ett annat användningsområde, dock inte så positiv, är biologiska stridsmedel. Bakterier och virus kan göras mer aggressiva till den grad att det blir skadligt för människor. Antiobiotikaresistens är ett exempel på detta.


Även inom detta område finns för- och nackdelar.

Fördelar:
- Användningen av mikroorganismer väcker inte samma medlidande som djurförsök gör. Därför kan människor lättare acceptera forskning på och produkter gjorda av mikroorganismer.
- Mikroorganismer ger både kvalitets- och kvantitetsmässigt hög avkastning. Förut, när man använde sig av t ex grisar vid insulinproduktion fick man små mängder, oftast orena, av produkten. Mikroorganismerna förenklade produktionen avsevärt.

Nackdelar:
- Eftersom mikroorganismer är små är det svårt att ha total kontroll på dem. Man kan inte se om ingen eller miljoner har ”smitit” från det kontrollerade området.
- Mutationer kan ge organismerna egen...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Etikarbete i genteknik

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2002-11-28]   Etikarbete i genteknik
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1306 [2024-03-19]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×