Åsikt om pliktetik och konsekvensetik

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

De flesta av oss lever nog under en mer eller mindre kombination av dessa två skilda moraltyper. Jag personligen föredrar att starkare luta mig mot Kants om att man ska hålla löften. Att agera som man själv skulle vilja att någon agerade mot en själv. Denna tanke är ganska självklar och kan även ge allvarliga följder, som i ditt exempel, att en person kan bli mördad på grund av att man svarar på hans fråga. Enligt utilitarism så skulle man här bedöma vad som ger flest personer glädje, vilket skulle innebära att man ljög om var mannen fanns. Ska man stödja Kant så skulle man självklart berätta det man visste. För att lägga en kommentar till Kants fördel; Jag ifrågasätter vad jag har för rätt att sätta mig in i mördarens intressen och svara honom med den lögn att jag inte vet? Om jag vore mördaren och frågar efter den personen jag ska mörda så har jag säkerligen ett syfte med det, den som blir tillfrågad har inte en aning om vad syftet är. Den tillfrågade vet kanske inte ens att det är mördaren som jagas, det kan ju vara tvärtom att det är mördaren som är jagad och kommer undan.

I många fall så anser jag det vara mer sunt att följa Kants teori. Utilitaristisk bedömning kräver ju att man med säkerhet känner till syftena från bådas sidor, hur kan man göra det? Om jag ska göra en bedömning utifrån det som är flest personers intresse så måste jag ju veta resultatet oavsett vilket beslut jag väljer, annars kan jag ju inte med säkerhet göra en korrekt bedömning, vad kan straffet tänkas bli för att besluta fel? Utilitaristisk bedömning är nog säkrast på sin plats först när man vet resultatet av de olika besluten. Den skulle fungera om jag visste att det var mördaren som frågade mig, och det var offret som gömde sig, dessutom skulle jag veta att varken jag eller offret riskerade några fortsatta problem av min lögn. För att ta en annan baksida då vi ibland diskuterar vita lögner; Att sätta beslut efter det högsta intresset istället för att hålla sig till sanningen har den baksida att man skall minnas sina osanningar. När du sitter vid tjejmiddagen så ska du minnas att du, för tre veckor sedan, påstod för dem att festligheten du var på var jättetrevlig och att alla stortrivdes. Denna lögn gjorde du då för att det låg i flera personers intresse (middagsgästerna) att höra alla hade trevligt än att höra det var en knepig fest. Om någon av middagsgästerna skulle föra samma helg eller en annan festlighet på negativt tal så kanske du, för en sekund, skulle glömma bort din lögn och säga något som "Jaa jag hade också så tråkigt också då, usch"

Var då ditt beslut till de flesta glädje eller besvikelse?
När går g...