Karin Boye

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

KARIN BOYE

Innehållsförteckning:

Inledning, Hennes liv – sida: 1-2

Dikter & Böcker – sida: 2

Ja visst gör det ont när knoppar brister (dikt) – sida: 3

Moln (dikt) – sida: 3

Hennes sätt att skriva på expressionismen – sida: 4

Avslutning – sida: 4

Källförteckning – sida: 5


Inledning:

Jag ska arbeta om Karin Boye och hennes liv, hennes debutböcker och kända dikter.
Jag visste inget om Karin Boye innan jag började med arbetet, innan dess så hade jag en tråkig författare som jag inte hittade information om.

Hennes liv:

Karin Boye föddes i Göteborg år 1900. Hon hade två bröder, Sven och Ulf. Pappan hette Fritz och var ingenjör och försäkringsman. Mamman hette Signe och var 18 år yngre än sin man. När Karin Boye var 9 år flyttade dom till Stockholm. 11 år senare flyttade alla utom Karin Boye till Huddinge.

(Hennes familj)


År 1920 Började Boye på lärarseminariet i Stockholm, såsmåningom började hon tvivla på sin sexuella läggning, det var då hon förstod att hon var bisexuell.
1921 började Karin Boye att studera på högskolan i Uppsala där hon gick med i kvinnliga studentföreningen och blev en stark kämpe för kvinnosaken.
Hon stannade kvar i Uppsala till år 1927, därefter flyttade Karin Boye hem till sin familj i Huddinge för att hennes far hade dött i cancer.
Karin Boye blev senare folkskolelärare och jobbade också som skribent på olika tidningar. Med stort intresse gick hon med i fredsrörelsen Clarté, men när rörelsen blev alltmer kommunistisk lämnade hon den år 1930.

Man kan få två bilder av Karin Boye om hur hon var: Den ena en högstämd poet, med de allvarligaste ämnen, de största ideal, med djärva tankar, rak och modig, ja, modig in i döden, som hon själv gick till mötes när livsångest och krav blev för stora.
Den andra, en begåvad studentska, medlem av radikala och aktiva kamratgäng, pigg och intresserad av det nyaste och gjorde spännande resor.

År 1931 startade Karin Boye tillsammans med Erik Mesterton och Josef Riwkin titelskriften Spektrum, samma år invaldes hon i samfundet De Nio, som delar ut priser till författare.
Mellan 1929-32 var hon gift med Leif Björk. Efter det bodde hon med en tysk väninna i Stockholm.
Karin Boye hade anlag för erotisk splittring, ångest och farliga depressionstillstånd.
År 1932-33 sökte Karin Boye bot i psykoanalytisk behandling i Berlin, men blev inte bättre.

Karin Boye hade försökt ta livet av sig två gånger men misslyckats.
År 1936 i Stockholm där en otät ventil räddade henne i sista sekund, och 1940 i Alingsås där hon tagit sömnmedel. Men den 23 april 1941 gick Karin Boye ut i en tätbevuxen skog nära Alingsås och med hjälp av sömntabletter och gift tog hon slutligen sitt liv.


( Vid denna stenen hittades Karin Boye död
den 25 april 1941)


Dikter & Böcker

Redan som liten flicka skrev Karin Boye dikter, hennes ungdomslyrik har givits ut av Barbro Gustavsson år 1979 och 1981.
1922 debuterade Karin Boye med diktsamlingen Moln. Hennes mest kända roman är Kallocain som handlar om ett hårt styrt land som styrs av polis och myndigheter, och huvudpersonen Leo Kall i boken uppfinner en sanningsdrog, Kallocain. När människor tar drogen så kan dom inte ljuga, och det drar myndigheterna och polisen nytta av.
I hennes debutbok som heter Moln (1922), de följande Gömda land (1924) och Härarana (1927) framträdde Boyes fulla stil ut, där hon skriver om ”sin hudsfjärilar och de tunga havsörnar som fanns därinnanför”.
Karin Boye skriver om poesins språk och betonar ”språket bortom logiken”. Det märks tydligast i Dödssynderna (1941).


Ja visst gör det ont
Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra -
svårt att vilja stanna och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit som skapar världen.


Moln
Se de mäktiga moln, vilkas fjärran höga toppar
stolta, skimrande resa sig, vita som vit snö!
Lugna glida de fram för att slutligen lugnt dö
sakta lösande sig i en skur av svala droppar.

Majestätiska moln - genom livet, genom döden
gå de leende fram i en strålande sols sken
utan skymmande oro i eter så klart ren,
gå med storstilat, stilla förakt för sina öden.

Vore mig det förunnat att högtidsstolt som dessa
kunna lyfta mig upp, dit ej världarnas jäkt når
och hur vredgat omkring mig än stormarnas brus går
bära solskimrets gyllene krans omkring min hjässa.

Hennes sätt att skriva på expressionismen

När man skriver på expressionistiskt sätt så skriver man till största delen om vad man tänker, känner och menar, Karin Boye skrev på expressionistiskt sätt i många av hennes böcker & dikter. Hon skrev på både positivt och negativt sätt. När hon skrev positivt så skrev hon om hur fint livet är, och negativt när hon uttryckte döden.




Avslutning:

Jag arbe...