I vår studie analyserar och presenterar vi olika idéer och fakta som rör de förhållanden som bör råda mellan ledarskap och samordnad organisationsutveckling. Med organisationsutveckling menar vi kompetens- informationssystems-, verksamhetsutveckling etc. Enligt litteraturen och empiriska fall är en samordnad utveckling en önskad företeelse men svår att åstadkomma. Det mest avgörande för en samordnad organisationsutveckling är ett förnuftigt ledarskap och relevanta instrument som ledarna använder sig av. Därmed blev huvudfrågan som denna studie försöker belysa: Vilka relationer råder mellan organisationsutveckling och ledarskap – med andra ord; vad gör ledarskapet nödvändigt? Frågan har utretts utifrån tre synpunkter och har resulterat i tre delfrågor. För det första: Hur betraktas organisationsutveckling ur ett ledarperspektiv? Ledare saknar en bestämd uppfattning om organisationsutveckling. Utvecklingen definieras av flera motstridiga dimensioner såsom planerad, evolutionär, centraliserad, decentraliserad etc. Det innebär att det enda egentliga svar som kan härledas utifrån denna motstridiga bild är att den mest kritiska faktorn för samordning är lärande, och därmed är en lyckad ledare den som använder olika instrument. För det andra: Vilka är de ledarroller som är nödvändiga och ger väsentliga bidrag i en organisationsutveckling? Vår studie visar på tre väsentliga roller som förklarar ledarens existens i organisationsutveckling. Dessa är ledare som designer, lärare samt medlare. Det finns även andra roller som enligt vår studie spelar en väsentlig men inte nödvändig förutsättning för en lyckad organisationsutveckling. Slutligen: Vilka ”instrument” använder ledaren för att fullgöra sin uppgift? Enligt vår utredning är ledarens främsta instrument modeller, analyser och olika former av kommunikation. Dessa syftar till att främja överblickbarheten, medvetenheten samt meningsfullheten. Utredningen visar att ledare använder ett batteri av sådana verktyg för att uppfylla sina roller. Sammanfattningsvis dominerar begreppet proaktivt ledarskap varken i teorin eller i verkligheten. Det som dominerar är många olika organisationsutvecklingsegenskaper. Därmed menar vi att det enda gemensamma attributet i den dominerande uppfattningen är lärande. Det är just detta instrument som ledarskapet använder för att samordna kunskaper, erfarenheter, värderingar och intressen. Denna bild av ledarskap stämmer väl med teorin och empirin. Såväl huvudfrågan som delfrågorna har varit grunden för att skapa en modell för att belysa de ovannämnda frågorna. Modellen består av ett ramverk som grundas på hypoteser som härleds från väletablerade teorier. Empirin har bekräftat många av de berörda hypoteserna och därmed modellens relevans. Det empiriska materialet har i stort konkretiserat hypoteserna utan att medföra grundläggande ...
