Jordens invånare står idag inför flera svåra globala miljöproblem som inom
kort måste lösas, växthuseffekten och förtunningen av ozonlagret är två
tydliga exempel på detta. Detta medför en stor utmaning mot de liberala
demokratierna och de traditionella medborgarskapsidealen när en stor del av
miljöpåverkan sker i den privata sfären och föroreningarna inte respekterar
nationalstatens gränser. Inom ekologismen har ett nytt medborgarskapsideal
utvecklats som står i kontrast till de traditionella medborgarskapsidealen.
Den teoretiska utvecklingen av det ekologiska medborgarskapet står bl.a.
professor Andrew Dobson för som enligt honom är ett försök att lösa de
problem som bl.a. globaliseringen innebär.
För att åstadkomma förändringar i individers konsumtionsmönster krävs det
politiska styrmedel, men medborgare i samhället bör också uppleva miljön
som betydelsefull och ta ett gemensamt ansvar för att skydda den. Utan
miljömedvetna medborgare blir politiska förändringar också svårare att
genomdriva. Den svenska miljörörelsen domineras av tre stora
miljöorganisationer: Svenska Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF
och Greenpeace, men det finns även mindre organisationer t.ex.
Miljöförbundet Jordens Vänner. Dessa har alla en gemensam faktor: aktivt
arbete för en bättre miljö.
Med anledning av detta är syftet med uppsatsen att analysera den svenska
organiserade miljörörelsen utifrån medborgarskapsideal och undersöka om ett
ekologiskt medborgarskap inom någon organisation förespråkas. I det
teoretiska kapitlet redogörs för innebörden och skillnaderna mellan det
liberala, kommunitära och ekologiska medborgarskapsidealet. Analysen sker
utifrån fem klassifikationer: rättigheter och skyldigheter, offentligt och
privat, dygder, aktivt eller passivt medborgarskap samt territoriell
omfattning. Det empiriska kapitlet analyseras de fyra miljöorganisationerna
utifrån samma klassifikationer.
Resultatet visar att Svenska ...
