Den Amerikanska revolutionen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehållsförteckning

1. Inledning
a) Varför har vi valt att skriva om den amerikanska revolutionen?
b) Vad kommer arbetet att innehålla?
c) Frågeställning
d) Syfte
e) Metod

2. Före revolutionen
a) Europa en splittrad världsdel
b) Ekonomiska intressen ledde till kolonialisering
c) Det sjuåriga kriget
d) Nordamerikas styre

3. Revolutionen
a) Förutsättningar
b) Britterna provocerar
c) Amerikanerna reagerar
d) Konfliktupptrappningarna
e) Ohängivenhetsförklaringen
f) Frihetskriget
g) Skapandet av en ny regering

4. Analyser och tolkningar
a) Frihetskamp eller revolution?
b) Våra reflektioner

5. Bilagor
a) Boston Tea Party
b) George Washington
c) Benjamin Franklin
d) Thomas Jefferson
e) Betsy Ross

6. Käll- och litteraturförteckning

7. Bilaga
Declaration of independence (hämtat direkt från Amerikanska ambassaden i Stockholm)


1.a) Varför har vi valt att skriva om den amerikanska revolutionen?
Den har intresserat oss med sina tydliga inslag av patriotism och gör att hela historien om revolutionen blir oerhört intressant att forska vidare på. Den undervisning vi tidigare haft om den amerikanska revolutionen har väckt ett intresse hos oss, och nu när vi fått denna uppgift är amerikanska revolutionen det självklara valet.

b) Vad kommer arbetet att innehålla?
Vi kommer att presentera ett omfattande arbete som förhoppningsvis kommer att inkludera de största och viktigaste delarna av revolutionen. Vi kommer efter detta att enligt vår frågeställning som följer analysera och skriva vad Vi anser om denna historiska händelse.

c) Frågeställning:
1. Om Britterna hade varit mer tillmötesgående på amerikanernas krav, hade revolutionen då inträffat?
2. Hade revolutionen kunnat förutses eller stoppats i ett tidigare skede?
3. Hur hade det sett ut om revolutionen inte hade inträffat?
4. Fick revolutionen några innebörder som vi kan se idag?
5. Hur ser britterna respektive amerikanerna på revolutionen idag?
Denna frågeställning kommer vi att behandla under den senare delen av vårt arbete.

d) Syfte
Syftet med detta arbete är att presentera all fakta på ett så opartiskt sätt vi bara kan. Vi ska ta upp hela revolutionen, vad som låg till grund för den, hur den startade, varför den startade, hur den genomfördes, hur det slutade och vilka följder den fick. Våra huvudmål blir att lämna en opartisk återgivning av revolutionen, och att efter detta få ge våra synpunkter på det inträffade.

e) Metod
Vi kommer att med hjälp av våra nyinlärda kunskaper om källkritik att noga granska den information som vi använder och inte använder. Detta för att nå ett av våra huvudmål, att bli så opartiska som möjligt. Vårat andra huvudmål (att delge våra synpunkter) skall vi nå genom att tillsammans gå igenom alla fakta, och därefter diskutera med varandra och försöka enas.


2. Före revolutionen
Ingen vet exakt hur många som levde på jorden år 1750 men experter anser att det borde ha varit mellan 750-800 miljoner. Av dessa var 60% Asiater, 20% européer. Trots att européerna bara utgjorde en femtedel av befolkningen höll de redan nu på att inta en ledarställning i världssamhället .

a) Europa, en splittrad världsdel
Europa var en splittrad världsdel med mycket småstater och osjälvständiga territorier fanns en del, för Europa sett, stora stater: i öster det Osmanska riket, Habsburgmonarkin, Ryssland, Preussen och Polen, i norr, de gamla rivalerna, Danmark-Norge och Sverige. I väster längs Nordsjön och Atlanten låg nederländerna, Storbritannien, Frankrike, Spanien och Portugal. Befolknings mässigt stod Habsburgmonarkin, Ryssland och Frankrike lite i särklass med vardera cirka 25 miljoner invånare. Dessa tre stater, Storbritannien och Preussen var militära stormakter som de andra Europeiska småstaterna grupperade sig kring.

b) Ekonomiska intressen ledde till kolonialisering
De många upptäcktsfärder under 1700 talet hade gett européerna stora kunskaper om de olika delarna av jorden. De hade också lett till att det fanns européer på alla kontinenter. Européerna var också engagerande i en världsomspännande handel. Dom fraktade negerslavar från Afrika till Amerika och opium från Indien till Kina.

Porslin, siden och te hämtades i Kanton, kryddor i Indonesien, bomulls tyger och salpeter i Indien. Från Amerika fick de kaffe, Socker, ris, indigo, tobak och framför allt ädelmetaller som användes som betalning av varor från fjärran östern.
Européerna hade nu stort inflytande runt hela jordklotet som handelsmän, kolonisatörer och imperiebyggare.

År 1775 hade den politiska uppdelningen av världen utanför Europa i kolonier och intresseaffärer kommit långt. Storbritannien hade kolonier i Västindien, Asien och Afrika, och längs hela Nordamrikas kust från Florida i söder till Hudson Bay i norr. Spanine var centrum i ett Latinamerikanskt imperium som bestod av hela Sydamerika, utom Brasilien och Guyana, hela Mellanamerika, öarna i Karibiska sjön samt Nordamerika väster om Mississippi.
Portugal hade Brasilien och ett flertal handelsstationer i Asien och Afrika. Nederländerna hade delar av Guyana i Sydamerika, Kapkolonin, Ceylon och ”kryddriket” Indonesien.
Frankrike, som hade mist de flesta kolonier under sjuårskriget hade Haiti som var känd för sin goda socker produktion.

Danmarks Kristian VII hade kolonier i fyra världsdelar.
Sverige blev också en kolonialmakt när Gustav III passerade Paris 1783 och förvärvade ön S:t Barthelemy .

c) Det sjuåriga kriget
Europa var uppdelat i ett stort antal politiska enheter. Den mångfald av rivaliserande stater som fanns hade brett ut sin makt över hela jord klotet, de utomeuropeiska konflikterna ökade .
Samtidigt utökade Ryssland sina gränser västerut och Preussen växte som stormakt, detta ledde till att öst och väst Europa blev ett krigs område, och till det sjuåriga kriget 1756-1763. Kriget utkämpades på tre kontinenter, Europa, Asien och Nordamerika. I Nordamerika kallades kriget det fransk-indianska kriget.

Fransmännen och Britterna förde krig I Nordamerika och Indien.
Striderna i Nordamerika började 1754. Under krigets gång tog Britterna trupper över Quebec som gav dem kontroll över det ”nya Frankrike”.
Britterna gick även vinnande över striderna i Indien. Fred slöts i Paris 1763 och genom den blev Storbritannien de stora segarna med besittningar i fyra världsdelar . Ett imperium, ett styre med London som centrum. Britternas besittningar i Europa (Gibraltar, Menorca och Irland) var ganska små. De brittiskt dominerade områdena i den nya världen var desto större, Honduras i Mellanamerika, ett flertal öar i Karibiska sjön med Jamaica som den största, och ett mäktigt land område i Nordamerika från Hudson Bay till Florida. I Afrika hade de Senegal, Gambia och ett flertal handelsstationer på Guineakusten.

d) Nordamerikas styre
De 13 brittiska kolonierna hade som enda gemensamma styre Storbritanniens kung och parlament, men varje koloni hade sitt eget ”statsstyre” som hade en ytlig likhet med parlamentet. En guvernör som representerade kungen en vald församling som motsvarade underhuset och ett råd som fungerande som överhus. Rådet hade flera funktioner, det fungerade som rådgivare till guvernören och sammanträde som högsta domstol. Rådet bestod av framstående män och inte, som i Storbritannien av biskopar och lorder. Vad gällde lagstiftande myndighet var det Storbritanniens parlament som beslöt i frågor som utrikeshandel, tull och förhållanden till andra makter. Inre beskattning sköttes av koloniernas eget styre. Men om britterna hade rätt att ta upp skatt av kolonisterna var oklart, och man kom aldrig fram till någon lösning då kolonisterna senare började sin frihetskamp .


3.a) Förutsättningar
Efter det sjuårigakriget var kolonisterna mindre beroende av Storbritanniens stöd och beskydd. Kolonierna hade nu existerat under en tid och känslan för ”moderlandet” hade försvagads och ett förakt mot huvudlandet England hade börjat växa, kolonisterna blev mindre engelska. Av invandringen after 1700 var britterna en klar minoritet.

Bland invandrarna fanns mestadels tyskar men också en hel del s.k. ”Ulstermän”, nordirländare som tog sina motsättningar mot Storbritannien med sig över Atlanten. Britterna ökade sen sin politiska aktivitet. Under det sjuårigakriget hade den brittiska statsskulden fördubblats. Ökade skatteintäkter var nödvändiga. Britterna beslöt att kolonisterna skulle betala statskulden då de var delaktiga i dess uppkomst. Dessutom var de välbärgade och tillräckligt många för att kunna göra det genom en skatteökning. De 13 kolonierna hade på 1760 nära 3 miljoner invånare, ca ¼ av folkmängden i Storbritannien.

b) Britterna provocerar
År 1764 skapade Storbritannien parlament en lag som gav större tull på kolonierna, Britterna menade att det var en kostnad för koloniernas försvar. Provokationen mot kolonisterna blev större när lagen fastställde nya tulldomstolar utan jury för att inte kolonisterna skulle kunna sympatisera eller ha förståelse för smugglarna och på så sätt göra kontrollen ineffektiv, kommande år tog man fram en lag om stämpelavgift. Dessa två lagar skapade stort förakt hos kolonierna.
Konflikter om skatt och tull slutade i konflikt om myndighetsförhållanden.

c) Amerikanerna reagerar
År 1765 formulerades slagordet ”ingen beskattning utan representation” som anspråkade på att britterna inte hade någon beviljningsrätt i Amerika då kolonisterna inte hade någon röst i parlamentsvalen.

Guvernören Sir Francis Bernard i Massachusetts gav samma år ett exempel på författningsstriden ” I Storbritannien betraktas de amerikanska styrelseorganen som korporationer med befogenhet att ge förordningar som är giltiga så länge parlamentet vill det, i Amerika gör de anspråk på att vara självständiga stater som inte är avhängiga av Storbritannien på annat sätt än genom att de har samma kung”.
Sådana var huvudståndpunkterna ett decennium framåt .

Ohängivenhetsförklaringen 1776 avslutade denna konstitutions strid. Kolonisterna hade tidigare erkänt George III som konung men nu frigjorde sig amerikanarna sig från honom. Detta var resultatet efter ett antal år av konflikter, mottsättningar och besvikelser ”länderna emellan”

d) Konfliktupptrappningar
Sin första seger fick kolonisterna redan 1766 då lagen om stämpelavgift drogs in. Detta efter att kolonisterna på olika sätt terroriserat avgiftsindrivarna. Obstruktion och påtryckningar var också bidragande.

Kolonisternas beslut om handelsbojkott och inställda betalningar drabbade det brittiksa näringslivet och parlamentet tog ett praktiskt och lönsamt beslut om att upphäva lagen. Men samtidigt stod man fast vid att man hade lagstiftande och beskattande myndighet över kolonierna.
Beslutet var en seger för kolonierna.

År 1767 lade britterna nya tullavgifter på kolonierna. Detta för att kompensera en skattesänknig som hade drabbat godsägarna i Storbritannien, alltså parlaments ledamöterna själva detta beslut fattdes av Charles Townshend. Tre år senare, efter strid och protester, upphävdes Townshend lagarna men åter i gen stod man fast vid sina befogenheter.
Detta visade man med en symbolisk skatt på te. Detta ledde till att kolonisterna bojkottade te och började i större utsträckning att smuggla in olika varor. Vid ett senare tillfälle då regeringen ordnade en försäljning av te för att hjälpa Ostindiska imperiet, kastade en grupp kolonistiska motståndsmän en hel båt last med te i havet vid Bostons hamn.
Denna händelse är i dag berömd och kallas ”Boston Tea Party ”.

Sedan konflikten om stämpelavgiften hade Boston varit den stad som var centrum för det starkaste motståndet. För regeringen i Storbritannien var ”Boston Tea Party” det som, efter mycket trakasserier från motståndsrörelser i Boston, gjorde att regeringen ansåg att man skulle statuera ett exempel för att stoppa motståndsrörelserna i Massachusetts.
Hamnen i Boston spärrades av. 1774 ersattes kolonins fribrev från 1691 med en ny form av styre som gav guvernören mer makt.

Premiärminister Lord North ansåg att ”den demokratiska delen” av författningen var förstärkt Massachusetts. Men försöket att stoppa motståndsrörelsen fick omvänd effekt, de ”tvångslagar” som upprättades medförde ett mer organiserat samarbete mellan kolonierna.

e) Ohängivenhetsförklaringen
Det nu mera organiserade samarbete resulterade i att kolonierna i september 1774 höll möte i Philadelphia.

Nu fanns ett organiserat samarbete mellan 12 av kolonierna, all utom Georgia. De var få som ville se en fullständig brytning med britterna.
10 maj 1775 hölls ännu ett möte liknade det första där dom flesta fortfarande fruktade en brytning. De som stod för en brytning var Samuel Adams, John Adams och Richard Henry Lee, och de såg till att George Washington den 15 juli 1775 blev överbefälhavare för de förenta staternas första arme. Fjärde juli 1776 kom dom förenta staternas Ohängivenhetsförklaring . Ohängivenhetsförklaringen skrevs av Thomas Jefferson . Den innebar att amerikanerna inte godtog George III som sin konung, i förklaringen stod också att alla människor hade rätt till liv, frihet och lycka.

f) Frihetskriget
Frihetskriget pågick mellan 1775-1783 med sin början att utse en överbefälhavare i George Washington. I början hade britterna tillsynes ett militärt övertag, men båda parterna hade problem. Britterna hade problem med avståndet, dom var dryga tusen mil hemifrån och det tog veckor att frakta material. Man hade även problem med att strida på fiendens mark. De segrade i drabbningar och belägrade städer men lyckade inte få kontroll över större landområden. Amerikanarna hade hittat en mycket kompetent ledare i George Washington men han led brist på pengar och stridsmaterial. Han hade också problem med att disciplinera sina bondesoldater. Detta ledde till att Amerikanerna inte kunde utkämpa några större slag och blev tvungna att föra en form av gerillakrig. 1778 gick Frankrike in i kriget på amerikanernas och George Washingtons sida. Kriget fick en vändning då amerikanerna fick hjälp av franska fältstyrkor. Vid Yorktown fick britterna sitt första stora nederlag då 5000 man på väg söderut från Hudson Bay fick lov att kapitulera.

Senare vid ett brittiskt försök att erövra Virginia slutade i kapitulation den 19 oktober 1781 då franskamerikanska styrkor belägrade de brittiska trupperna vid Chesapeake Bay. Den franska flottan hindrade de sju tusen brittiska soldaterna ledda av General Cornwallis att fly sjövägen.
Kriget avslutades formellt i freden i Versailles 1783, där de amerikanska koloniernas Ohängivenhet erkändes .

g) Skapandet av en ny regering
Den nu nyskapande nationen ställdes nu inför problemet att skapa en regering som skulle binda samman dom tretton nationerna utan att ta ifrån dem deras nyvunna frihet. I början skapade man en kongress som inte ens hade tillräckligt med makt att beskatta folket. Den största delen av makten stannade hos staterna. Britterna hade vägrat dra tillbaka sina trupper från flera olika militära poster, detta var fortfarande ett hot mot amerikanernas frihet. Så ett bättre samarbete var nödvändigt. Så en ny konstitution skapades 1788, konstitutionen av förenta staterna.
Regeringsformen som skapades då är i stort sett densamma som gäller idag. Den första presidenten blev George Washington 1789, och han var president ända fram till 1797.


4.a) Frihetskamp eller revolution?
När man pratar om vad som hände i dom brittiska kolonierna 1765-1783 brukar man oftast prata om den ”Amerikanska revolutionen”.
Men diskussionerna om det verkligen var en revolution pågår än i dag. Man började ställa frågor under den franska revolutionen som tex. Var det en strid för politiska och sociala förändringar utöver frihetskampen?

Var det även en inbördes strid mellan amerikanerna?. Amerikanerna ville att sin frihetskamp skulle förbi en frihetskamp och inte en radikal revolution med stora inslag av våld, man ville visa att hela folket stod enat inför frihetskampen. Men alla amerikaner stod inte på samma sida, en stor grupp amerikaner, s.k. lojalister, gjorde inte uppror mot sin kung.
Dessa blev mer eller mindre ”Överkörda” under revolutionen gång. När konflikten med Storbritannien låg på sin höjd blev lojalisterna förföljda som landsförrädare.
Frihetsaktivisterna kom oftast från medelklassen men det fanns även aktivister från överklassen, däribland Thomas Jefferson.

Det var fem gånger så mycket politiska flyktingar under den amerikanska revolutionen som under den franska revolutionen. Endast en liten del av lojalisterna vände tillbaka efter revolutionens slut. Detta följdes också av en ekonomisk kris eftersom många av emigranterna var godsägare, senare beslagtogs deras gods och såldes.

b) Våra reflektioner
I våran inledning presenterade vi en frågeställning bestående av fem frågor vi planerade att behandla under senare del av vårat arbete.

1. Om Britterna hade varit mer tillmötesgående på amerikanernas krav, hade revolutionen då inträffat?
2. Hade revolutionen kunnat förutses eller stoppats i ett tidigare skede?
3. Hur hade det sett ut om revolutionen inte hade inträffat?
4. Fick revolutionen några innebörder som vi kan se idag?
5. Hur ser britterna respektive amerikanerna på revolutionen idag?

1. Vi tror inte att en revolution hade inträffat, men samma förändringar hade ändå växt fram under en längre tid. En revolution är stora förändringar på kort tid och det hade troligtvis inte inträffat då provokationen hade varit mindre och patriotismen troligtvis dämpad.

2. Den skulle nog ha kunnat förutses och stoppats, men att hindra förändringarna att överhuvudtaget inträffa ser vi som en omöjlighet.

3. Det är svårt att förutspå men vi tror inte att Nordamerika hade varit brittiskt. Språk och landsgränser hade troligtvis varit annorlunda. Vi tror även att USA som idag är världens största och mäktigaste demokrati, inte hade varit lika inflytesrikt då förändringarna hade skett under en längre tid och landets utveckling hade varit på ett annat stadie idag.

4. Ja, det kan vi se då USA idag är oerhört stort och mäktigt. I dagens samhälle kretsar oerhört mycket kring de förenta staterna, dess militär, dess ekonomi och mångfald av atleter är bara några områden där landet har stort inflytande världen över.

5. Amerikanerna ser självklart på revolutionen med stolthet, det är deras frihetskrig som deras förfäder utkämpade för dem. Britterna har en mer jordnära syn där man mer ser det som ett av krigen som ägde rum just under den tiden, de utkämpade många krig under den tiden så just det amerikanska frihetskriget är inte så spektakulärt för dem. Men i läroboken på sidan 426 kan man bredvid en bild se en tolkning som kan ge ett intryck av att britterna känner sig lite ”svartmålade” just under den händelsen (The Boston Massacre). Annars har vi inte sett några märkbara skillnader från den boken och de övriga källorna.


5.a) The Boston Tea Party
Vissa anser att Boston Tea party var startskottet för det amerikanska frihetskriget som pågick mellan 1776 och 1783.

Storbritannien tog 1674 över Nieuwe Amsterdam från Holland och ändrade namnet till New York. Teet var en dryck som bara hade blivit mer och mer etablerad i staden. Dom Holländska immigranterna hade gjort te drickandet till en form av kult men man visste inte ännu inte vad som skulle hända med teet efter engelsmännens maktövertagande.
Man konsumerade omkring 0,5 miljoner kilo te i Nordamerika under år 1760, men endast en fjärdedel kom från England resten var smuggel på grund av dom höga tullavgifterna som engelsmännen ville ha.

Dessutom ville England vissa sin överhöghet genom att beskatta varor.
I december 1773 anlände tre fartyg till Boston och som vanligt stod representanter för det östindiska Kompaniet samlade för att ta emot det nya godset. "Dartmouth", "Eleanor" och "Beaver" hade alla olika sorters last, men gemensamt för alla var teet. Formellt var godset förtullat, även om det aldrig tagits i land. Därför fanns det ingen möjlighet att få ut det innan hela tullen betalts. Sista datum för betalning sattes till den sextonde december.
Folk blev upprörda i Boston och möten anordnades för att finna en annan lösning till att betala den höga tullen.

På kvällen den 16 december började konstiga rykten om vad som skulle ske ”om te blandades med saltvatten” cirkulera. Så följde det som kom att benämnas "Boston Tea Party". Ett 50 tal personer klädde ut sig till indianer och smög sig ombord på fartygen, krossade de 342 lådorna och slog ut tebladen, Te till ett värde av flera tusen pund slogs till havet.

Te party blev en enorm succé i den brittiska kolonin och ytterligare 6 te partys följde snabbt ut efter kusten i: Greenwich, Charleston, Philadelphia och New York, Annapolis och i mars 1774 åter i Boston. Överallt kastades teet över relingarna.
Teet blev ett exempel på den engelska arrogansen. I protest beslöt kolonisterna för att bli en "non-tea-drinking-nation". Överallt slopades teet: husmödrar, ungdomar, åldringar, alla te vägrade. Troligen kunde man på värdshusen bli serverad "hederligt insmugglat te". Ett så kallat frihets te blev snabbt populärt.

Konsekvenserna av Boston Tea party blev inte bara en negativ inställning till teet utan hela inhandligs mönstret var riktat mot moderlandet men i London visste man inte om spänningarna som fanns i kolonierna.
Hade engelsmännen förstått det allvarliga i te demonstrationerna och det påföljande vapenskramlet kunde historiens gång ha blivit en helt annan .

b) George Washington
George Washington föddes. 22 dec. 1732 och dog den 14 dec. 1799. Han var amerikansk militär och statsman och USA: s förste president från 1789–97. I Virginia växte Washington upp och genomgick aldrig någon högre utbildning . Mellan 1755 och 1763 deltog George i kriget mot Frankrike. Washington stod i stark opposition till den brittiska kolonialpolitiken och utsågs i juli 1775 till befälhavare för koloniernas styrkor i kriget mot Storbritannien. Även om han vid ett par tillfällen avslöjade brister som strateg visade han bra ledaregenskaper.
I svåra motgångar lyckades han hålla samman den dåligt utrustade kolonialarmen och 1781 framtvingade en brittisk kapitulation.

Washington var ordförande vid det konvent som utarbetade USA: s författning. 1789 valdes han enhälligt till president. Han fick då i uppdrag att organisera regeringsarbetet och det juridiska systemet, och lägga fast relationerna till kongressen. Washington inledde en ”fast” utrikespolitisk kurs som kom att bli bestående i mer än hundra år. Detta innebar neutralitet i förhållande till de europeiska stormakterna. Som skapade det motsättningar till Frankrike, på ett avgörande sätt hjälpt USA under frihetskriget.

År 1796 valde han att inte ställa upp för en tredje period och grundlade därmed en praxis som kom att bli bestående till 1940 och som stadfästes genom författningstillägg 195 .

c) Benjamin Franklin
Benjamin Franklin född 1706, död 1790. Han var amerikansk författare, vetenskapsman och politiker.

Från början var Benjamin Franklin en vanlig boktryckare, men blev snart en stark gestalt under frihetskriget i de engelska kolonierna i Nordamerika. Han gav ut tidningen ”The Pennsylvania Gazette” och en folkkalender, ”Poor Richard´s Almanack”, där han bl.a. berättade om konsten att bli rik och lycklig. År 1727 grundade han en diskussionsklubb, The Junto, som 1743 blev ”The American Philosophical Society”. Franklin hade dessutom flera politiska och administrativa uppdrag och organiserade bl.a. postväsendet i kolonierna.

Vid sidan av detta sysslade han med naturvetenskap. Hans finurliga undersökningar av elektriciteten ledde till att blixten kunde beskrivas som en elektrisk urladdning. En praktisk användning av denna kunskap var åskledaren, en uppfinning som gjorde Franklin mycket berömd .

I konflikten med det brittiska moderlandet försökte Franklin in i det sista att medla mellan parterna. Först 1775 ställde han sig på kolonisternas sida. För kolonisternas sak gjorde Franklin en viktig insats som sändebud i Paris, där han 1778 förmådde Frankrike att alliera sig med de amerikanska upprorsmännen. Det blev helt avgörande för krigets utgång.
När Franklin kom tillbaka till Amerika deltog han som respekterad statsman i arbetet på USA:s författning, men det fick inte någon betydelse på dess utformning.

I Europa var Franklin den förste amerikan som blev riktigt känd. Också i sitt hemland har Franklin blivit hyllad. Man kan säga att han var symbolen för många amerikanska idyller. Envist kämpade han sig upp från enkla förhållanden till samhällets topp utan att förändras i sitt sätt att leva. Många tycker att han spred och praktiserade en upplyst puritansk arbetsmoral. Han var pragmatisk och humoristisk, och en äkta patriot. Vissa har ansett att Franklin, trots allt ibland såg för mycket till sin egen ekonomiska fördel.

d) Thomas Jefferson
Thomas Jefferson född 1743 och död 1826. Jefferson var författare till självständighetsförklaringen. Han blev utrikesminister, vice president 1797 och president 1801. Han var jurist men sysslade även med humanistiskt, naturvetenskaplig och teknisk verksamhet.
Han var plantage ägare och kom från ett nybyggarsamhälle från Virginia; hans samhällsideal var bondedemokratin utan godsägare och storstäder.
Han frigav sina slavar och arbetade på slaveriets avskaffande .

e) Betsy Ross
Förenta staternas första flagga antogs av kongressen 1777. Det sägs att en ung kvinna som hette Betsy Ross skulle ha sytt flaggan: år 1777. Den hade då bara tretton stjärnor, en för varje stat. Idag har stjärnbaneret 50 stjärnor och sju röda och sex vita linjer. De tretton linjerna påminner om de tretton första staterna.

6. Käll- och litteraturförteckning
a)Bra böckers världshistoria, band 10, två revolutioner (1750-1815)
Bok skriven av Kåre Tönnesson, översatt av: Ingrid och Tryggve Emond, redaktörer: Knut Helle, Jarle Simensen, Sven Tägil, Kåre Tönnesson, förlag: Bra Böcker, publicerat år:1996

b) Bonniers världshistoria, band 13, revolutionernas tid
Bok skriven av Knut Mykland (Professor i historia vid universitetet i Bergen sedan 1957) förlag: Bonniers, publicerat år: 1992

c) World history, patterns of civilization
Lärobok skriven av Burton F. Beers (professor i historia vid North Carolina State University), förlag: prentice hall, publicerat år:1997

d) www.arvidsjaur.se/~ttlm67/hia/trerev/tsld003.htm
Norrbottens hemsida, hämtat från en av skolorna.

e) http://www.hh.se/
Högskolan Halmstads hemsida, hämtat från deras informationsbibliotek.

f) http://www.ne.se
Hämtat från Nationalencyklopedin på Internet, samma sak som den vanliga hylliteraturen.

g) http://www.usis.usemb.se/
Den amerikanska ambassaden i Stockholms hemsida.

h) Lexicon
Bonniers lexicon, band 1, publicerat år: 1993
Bra Böckers lexikon, band 17, publicerat år: 2000
Nationalencyklopedin, band 14, publicerat år: 1994


7. The declaration of independence 77kopia direkt från Amerikanska ambassaden i Stockholm

United States Embassy Stockholm

The Flag of the United States
The Stars and Stripes

THE DECLARATION OF INDEPENDENCE


The Declaration of Independence of the Thirteen Colonies In CONGRESS, July 4, 1776 The unanimous Declaration of the thirteen united States of America, When in the Course of human events, it becomes necessary for one people to dissolve the political bands which have connected them with another, and to assume among the powers of the earth, the separate and equal station to which the Laws of Nature and of Nature´s God entitle them, a decent respect to the opinions of mankind requires that they should declare the causes which impel them to the separation.

We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their Creator with certain unalienable Rights, that among these are Life, Liberty, and the pursuit of Happiness. That to secure these rights, Governments are instituted among Men, deriving their just powers from the consent of the governed. That whenever any Form of Government becomes destructive of these ends, it is the Right of the People to alter or to abolish it, and to institute new Government, laying its foundation on such principles and organizing its powers in such form, as to them shall seem most likely to effect their Safety and Happiness. Prudence, indeed, will dictate that Governments long established should not be changed for light and transient causes; and accordingly all experience hath shewn, that mankind are more disposed to suffer, while evils are sufferable, than to right themselves by abolishing the forms to which they are accustomed. But when a long train of abuses and usurpations, pursuing invariably the same object evinces a design to reduce them under absolute Despotism, it is their right, it is their duty, to throw off such Government, and to provide new Guards for their future security. Such has been the patient sufferance of these Colonies; and such is now the necessity which constrains them to alter their former Systems of Government. The history of the present King of Great Britain [George III] is a history of repeated injuries and usurpations, all having in direct object the establishment of an absolute Tyranny over these States. To prove this, let Facts be submitted to a candid world.

He has refused his Assent to Laws, the most wholesome and necessary for the public good.
He has forbidden his Governors to pass Laws of immediate and pressing importance, unless suspended in their operation till his Assent should be obtained, and when so suspended, he has utterly neglected to attend to them.

He has refused to pass other Laws for the accommodation of large districts of people, unless those people would relinquish the right of Representation in the Legislature, a right inestimable to them and formidable to tyrants only.

He has called together legislative bodies at places unusual, uncomfortable, and distant from the depository of their public Records, for the sole purpose of fatiguing them into compliance with his measures.
He has dissolved Representative Houses repeatedly, for opposing with manly firmness his invasions on the rights of the people.
He has refused for a long time, after such dissolutions, to cause others to be elected; whereby the Legislative powers, incapable of Annihilation, have returned to the People at large for their exercise; the State remaining in the meantime exposed to all the dangers of invasion from without, and convulsions within.
He has endeavoured to prevent the population of these States; for that purpose obstructing the Laws for Naturalization of Foreigners; refusing to pass others to encourage their migrations hither, and raising the conditions of new Appropriations of Lands.
He has obstructed the Administration of Justice, by refusing his Assent to Laws for establishing Judiciary Powers.

He has made Judges dependent on his Will alone, for the tenure of their offices, and the amount and payment of their salaries.
He has erected a multitude of New Offices, and sent hither swarms of Officers to harass our people, and eat out their substance.
He has kept among us, in times of peace, Standing Armies, without the consent of our legislatures.

He has affected to render the Military independent of and superior to the Civil power.
He has combined with others to subject us to a jurisdiction foreign to our constitution and unacknowledged by our laws; giving his Assent to their Acts of pretended Legislation:
For quartering large bodies of armed troops amoung us:
For protecting them by a mock Trial from punishment for any Murders which they should commit on the Inhabitants of these States:
For cutting off our Trade with all parts of the world:
For imposing Taxes on us without our Consent:
For depriving us in many cases of the benefits of Trial by Jury:
For transporting us beyond Seas to be tried for pretended offences:
For abolishing the free System of English Laws in a neighbouring Province, establishing therein an Arbitrary government, and enlarging its Boundaries so as to render it at once an example and fit instrument for introducing the same absolute rule into these Colonies:
For taking away our Charters, abolishing our most valuable Laws and altering fundamentally the Forms of our Governments:
For suspending our own Legislatures, and declaring themselves invested with power to legislate for us in all cases whatsoever.
He has abdicated Government here by declaring us out of his Protection and waging War against us.

He has plundered our seas, ravaged our Coasts, burnt our towns, and destroyed the lives of our people.
He is at this time transporting large Armies of foreign Mercenaries to complete the works of death, desolation and tyranny, already begun with circumstances of cruelty and perfidy scarcely paralleled in the most barbarous ages, and totally unworthy the Head of a civilized nation.
He has constrained our fellow Citizens taken Captive on the high Seas to bear Arms against their Country, t...