Ersättningar till ledande befattningshavare har alltid varit en känslig fråga då de skiljer sig
markant från de klassiska, svenska industriarbetarlönerna. Både formen och nivåerna är
annorlunda, vilket i sig inte är något nytt. Vad som har väckt intresset för den här uppsatsen är
att det de senaste åren har växt fram en allt större debatt där intressenterna till de börsnoterade
bolagen höjt sina röster mot de rörliga ersättningssystemen. I bakgrunden till debatten ligger
de uppmärksammade bonusskandaler som varit i Sverige, vilket har utlöst reaktioner som
krav på förbättring av ersättningssystemen i det svenska näringslivet generellt sett. Tidigare
undersökningar har gjorts angående ersättningssystemen som visar att svåra konstruktioner,
plötsligt förhöjda nivåer samt otillräcklig genomlysning av bolagens information legat till
grund för att omgivningens förtroende brister för bolagens sätt att ersätta sin ledande
befattningshavare. Dessa resultat är en del av grunden till problemformuleringen som
ifrågasätter varför ersättningar till ledande befattningshavare är ett legitimitetsproblem. Vår
arbetsmodell är uppbyggd kring följande punkter: Är reglerad transparens/befintlig
lagreglering och direktiv tillräckliga, hur ter sig relationen mellan transparens och förtroende
samt hur framstår argumentationen för ersättningarnas legitimitet?
Syftet med detta arbete är att beskriva argumentationen kring ledande befattningshavares
ersättningar, förklara varför ersättningarna utgör ett legitimitetsproblem och slutligen reflektera
kring konsekvenserna av bristande legitimitet. Uppsatsen har haft en kvalitativ ansats
med ett försök till en abduktiv slutledningsmetod där vi har genomfört semistrukturerade
intervjuer med representanter ifrån olika bolagsexterna aktörer. Insamling av empiri har även
skett ifrån media i form av olika artiklar för att bredda intrycket av fenomenet. Som underlag
för vår analys har framförallt agentteorin, intressentteorin och legitimitetsteorin använts.
Efter att ha analyserat argumentationen är uppsatsens slutsats att legitimitetsproblem föreligger
därför att man undviker att argumentera kring socialt ansvarstagande. Argumentationen
kring ersättningsnivåer visade sig bygga nästan uteslutande på rationella grunder. Har
man ett förtroendeproblem bör det rimligen lösas med förtroendegivande åtgärder, ett socialt
ansvarstagande som bör vara synligare än vad det...
