Jakten på den försvunna stadsmässigheten
Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad fenomenet stadsmässighet
innebär och att därmed få en djupare förståelse för detta stadsbyggnadsfenomen
och som följd av detta på ett bättre sätt kunna handskas med det i diskussion
och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmässigt
byggande
innebär enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skäl att
bygga stadsmässigt och vad finns det för faktorer som försvårar möjligheterna
att skapa stadsmässiga städer? Vidare presenteras tre svenska
stadsbyggnadsprojekt
där stadsmässighet har stått i centrum. Arbetet baseras på litteraturstudier
samt studiebesök.
Examensarbetet börjar med en kortfattad begreppsgenomgång där begreppen stad,
stadsmässighet, urban och urbanitet diskuteras. Stadsmässighet har en mer
fysiskt innebörd, medan urbanitet snarare handlar om ett socialt
förhållningssätt. Vidare diskuteras olika stadsbyggnadsteoretikers syn på
staden och stadsmässighet.
Dessa är:
- Jane Jacobs
- Léon Krier
- New Urbanism
- Jerker Söderlind
- Lars Marcus
- Rem Koolhaas
De olika teoretikernas idéer presenteras och kategoriseras: fysiska/rumsliga,
funktionella och sociala aspekter. Stadsbyggarna/arkitekterna (alla utom
Jacobs) fokuserar
de fysiska aspekterna av stadsmässighet, till skillnad från Jacobs som till
stor del sätter fokus på de sociala aspekterna (även om Söderlind anlägger ett
visst ekonomiskt perspektiv). Krier och nyurbanisterna lägger stor vikt vid
stadens gestalt, men för ingen direkt diskussion om hur ett vitalt stadsliv ska
göras möjligt. Kriers urbanism handlar om symbolisk form snarare än
användningen av rummet.
Söderlind och Marcus, däremot, tar ett steg längre och funderar över hur staden
fungerar, såväl fysiskt som funktionellt. Koolhaas kritiska syn på den
stadsmässiga
staden bryter mot de andra skribenternas synsätt.
I de följande kapitlen (4-6) fördjupas och breddas de tre olika aspekterna av
stadsmässighet, med stöd från andra teoretiker och forskare.
I fördjupningskapitlet om stadsmässighetens funktionella aspekter presenteras
en historik över den mångfunktionella staden samt orsaker till dagens
funktionssegregerade
stad, bl a samhällsutvecklingen och den modernistiska stadsplaneringen. Vidare
presenteras grundläggande förutsättningar för en fungerande servicesektor i
staden. Här diskuteras även begreppen funktionsseparering och -integrering samt
olika nivåer av integrering.
Fördjupningen om de fysiska och rumsliga aspekterna på stadsmässighet inleds
med en historisk beskrivning av stadens utveckling, orsaker och verkan från
antikens städer till dagens moderna städer. Här presenteras även vikten av
blandad bebyggelse samt hur man kan associera fysisk och rumslig utformning med
olika grader av stadsmässighet (Duany?s transekt).
Stadsmässighetens sociala aspekter fördjupas genom en historisk överblick om
livet på stadens gator och torg. Här diskuteras vidare det offentliga rummets
roll som en arena för social interaktion: bl a offentlighet, svaga band, ytliga
kontakter, serendipitet och tolerans.
I tre fallstudier presenteras hur man sedan slutet av 1970-talet försökt bygga
mer stadsmässiga städer i Sverige: Skarpnäck (Stockholm), Ladugårdsängen
(Örebro)och Hammarby Sjöstad (Stockholm). Det är tydligt att man nder de tjugo
åren som gått har utvecklat kunskapen om hur man bygger stadsmässigt, även om
man fortfarande har problem med de sociala och funktionella aspekterna av
stadsmässigheten.
I den avslutande diskussionen diskuteras huruvida vi ska bygga stadsmässiga
städer eller ej. Faktorer som talar såväl för som mot tas upp. Vidare förs en
diskussion om
stadsrummet som ett av allt fler medier för...
