Min utgångspunkt för uppsatsen var fenomenet duktig flicka. Orsakerna, upptäckten, förståelsen och konsekvenserna av fenomenet har genom tidigare forskning inom bland annat sociologi, psykologi och arbetsvetenskap sökt härledas till exempelvis kvinnor och mäns olika uppfostran, nationell politik och organisationsstrukturer. I samband med dessa studier har begreppet duktig flicka ofta efterföljts av ord med negativ klang som exempelvis "-syndromet". Detta "pessimistiska" angreppssätt gentemot begreppet samklingade inte med min utgångspunkt. Jag lyfte fram alternativa sätt att förstå fenomenet duktig flicka och fokus låg på genusaspekten. Frågeställningen var: Hur gestaltas "duktig flicka-fenomenet" hos nio stycken berörda kvinnliga ledare och HR -anställda samt på vilket sätt konstruerar och reproducerar dessa kvinnor genus? Syftet i uppsatsen var att genom en empirisk studie av en grupp kvinnors livssammanhang i allmänhet och arbetssituation i synnerhet, klarlägga och få ökad förståelse för hur "duktig flicka-fenomenet" levandegörs. Syftet var även att utreda och problematisera hur dessa kvinnor konstruerar och reproducerar genus genom sitt sätt att tala, tänka och agera. Utifrån teoretiska resonemang om symbolisk interaktionism, doing gender som process och reproducerande av genus utfördes en empirisk undersökning i form av intervjuer med nio yrkesarbetande kvinnor (duktiga flickor) som har eller har haft ledande befattningar. Resultatet av undersökningen visade att gestaltningen av "duktig flicka-fenomenet" är högst individuell med inslag av vissa gemensamma likheter så som driftighet och osjälviskhet. Förklaringen låg enligt min mening i att de medverkande kvinnorna är aktivt lärande varelser som utvecklas genom hela livet och doing gender är en kontextuellt beroende process avhängig faktorer som ålder, familjekonstellation och flera andra individuella aspekter. ...
