Den fysiska närmiljön är viktig för alla människor men särskilt viktig för
barns utveckling. Barn utgör ungefär 20 % av vår befolkning och är en heterogen
grupp med olika behov och förutsättningar. Barn har bland annat enligt FN:s
barnkonvention och Plan- och bygglagen rätt att delta i den fysiska
planeringen.
Historiskt har barns medverkan och utrymme i den fysiska planeringen varit
begränsad. Först på 1960-talet fick barndomen ett egenvärde, som stärktes
ytterligare när FN:s barnkonvention antogs år 1990.
Barns behov i den fysiska planeringen är framförallt rörelsefrihet, säkerhet
och tillgänglighet. Detta behov begränsas av den ökande biltrafiken - som också
kräver flest liv och svårast skador på barn. Barn saknar upp till 12-13 års
ålder de fysiska och psykiska förutsättningarna för att kunna hantera komplexa
trafiksituationer. Bland annat är syn och hörsel inte fullt utvecklad, de är
kortare och syns inte lika lätt och ser inte, koncentrationsförmågan är inte
utvecklad, de är spontana och impulsiva med mera.
Aktionsradien ökar med ökad ålder, liksom reslängderna och det självständiga
resandet. En stor andel barn skjutsas av föräldrar till skola och
fritidsaktiviteter och denna andel ökar hela tiden. Detta skapar trafikproblem
vid framförallt skolor. Bilresandet för både vuxna och barn är mer omfattande
på fritiden än det arbetsplats- och skolrelaterade resandet.
Liksom bebyggelsen tenderar fritidsaktiviteter att bli alltmer utspridda i
städerna och detta skapar sämre förutsättningar för att barn självständigt ska
kunna förflytta sig på ett säkert sätt.
Det finns flera metoder att arbeta med barn i den fysiska planeringen. Det
absolut viktigaste är att fråga barnen och låta de berätta om sin situation.
Det ger ett förbättrat beslutsunderlag och ofta känner barn till sin närmiljö
mycket detaljerat. Detta examensarbete prövar en ännu icke beprövad metod -
barnplan - för Eslövs tätort. Barnplanen begränsas till barn i åldern 10-12 år.
Eslöv ligger centralt i Skåne och tätorten har drygt 16 000 invånare. Södra
stambanan passerar genom staden och är grunden till stadens tillkomst och
utveckling. Eslöv är en kompakt stad med trädgårdsstadsidealet som grund.
Tätorten Eslöv har studerats utifrån faktorer som särskilt påverkar barns
rörelsefrihet, säkerhet och tillgänglighet. En enkätundersökning har gjorts,
där en femteklass på varje skola inom tätorten fick besvara frågor om resvanor,
fritidsaktiviteter och vilka platser som upplevs som farliga, trygga, roliga,
tråkiga etc.
Barn i Eslöv reser till/från skola främst med cykel/till fots, men många barn
skjutsas. Till fritidsaktiviteterna är andelen skjutsande barn högre. Eslövs
gatunät är i enlighet med trädgårdsstaden uppbyggt enligt rutnätsprincip och
detta har både fördelar och nackdelar för barns rörelsefrihet, säkerhet och
tillgänglighet. Rutnätet har en ”silande” effekt vilket innebär att
trafikmängderna inte blir så höga, men samtidigt kan det komma bilar
”överallt”. Därför är det särskilt viktigt att säkerställa de korsningspunkter
där flödena med barn är höga, så att barriärer minskas/elimineras. Eslöv har
goda förutsättningar för att vara en säker och tillgänglig stad för barn.
De åtgärder som föreslås syftar till att främst dämpa hastigheter på biltrafik
i de punkter där koncentrationen av barn ...
