Syftet med uppsatsen är att utreda om det är kraven från skolans håll eller
ungdomarnas fritidsaktiviteter som gör att många elever idag är trötta och
oengagerade i skolan. Begreppet fritid tillkom i början på 1900-talet med
industrisamhällets intrång och har utvecklats med föreningsliv samt det
tekniska datorsamhället. I rapporten definierar vi fritid som inte hör till
arbete, studier, sömn eller hushållsarbete. Fritiden anser vi vara den tid
som står till att förfoga över och disponera efter egen vilja. Vi har
tidsgeografiskt gjort en undersökning under tre dagar med två grupper, en
årskurs tre med nio- till tio-åringar samt en grupp från gymnasiets första
år med sexton och sjuttonåringar. Båda grupperna har innehållit åtta
informatörer, fyra flickor samt fyra pojkar. Undersökningen mellan
grupperna har gjorts i samma stad. Vi har med enkätsvar valt ut de personer
vi tyckt varit intressanta samt efter urvalet gjort intervjuer med
personerna samt sammanställt dessa för att få en helhetsbild av deras
fritidsaktiviteter, vilken finns med i rapporten. Vi har sedan i rapporten
gjort tabellstaplar för att kunna göra en jämförelse mellan personer i
grupperna samt mellan grupperna. Jämförelsen har gjorts med syfte att se
hur skillnaden mellan kön samt ålder förhåller sig till vilka
fritidsaktiviteter som utövas samt under vilken tid och hur länge. I
förstudien har vi sammanställt material för att kunna se vad som förändrats
under tid vad gäller fritidsaktiviteter, vad som fanns förr och vad som
finns nu. Resultatet av analysen visar på att det är en stor skillnad
mellan nio- till tio-åringar samt sextonåringar både vad gäller
rörelsemönster samt aktiviteter. Rörelsemönstret blir vidare med ålder då
barnen kan med egna medel ta sig dit de vill, de yngre däremot måste lita
till en vuxen i fall de ska en längre sträck...
