Sammanfattning
Studien är ett samarbete mellan Karlskrona kommuns Idrott – och
fritidsförvaltning och Blekinge Tekniska Högskola, sektionen för management.
Undersökningen ger även möjligheten för Karlskrona kommun att skapa beredskap
för förändrade fritidsvanor och efterfrågan på andra typer av
fritidsaktiviteter än de som finns tillgängliga.
Syftet med studien är att kartlägga vad invånarna i Karlskrona kommun utövar
för fritidsaktiviteter. Våra frågeställningar är Vad utövar Karlskrona kommuns
invånare för fritidsaktiviteter? Hur väl svarar Karlskrona kommuns
fritidsaktivitetsutbud upp till behovet hos kommuninvånarna?
Vi har använt oss av den kvantitativa metoden för att kartlägga begreppet
fritidsaktiviteter kopplat till Karlskrona kommuns invånare. Kartläggning av
kommuninvånarnas fritidsaktiviteter genomfördes som en enkätundersökning. För
att skapa enkäten tog vi hjälp av liknande undersökningar i andra kommuner i
Sverige. För att den enkätkonstruktionen de använt var beprövad och kunde på så
vis ge oss en god bas att utgå ifrån. Genom att förändra och omarbeta enkäten
så att den stämde in på det vi avsåg att kartlägga, hade vi möjlighet att
utveckla enkäten så att den gav oss svar på våra frågeställningar. De som
medverkade i enkätundersökningen var anonyma och deltog frivilligt. De var
kommuninvånare i Karlskrona med ålder 18 – 74 år. Tanken från början var att
dela ut enkäten vid stormarknaden Amiralen för att få ett tillfällighetsurval
och möjligheter till ett stort urval. När sedan Amiralen nekade oss att använda
deras kundkrets blev det genast mycket svårare för oss att få tag på den
mängden människor vi hade som vision att ha med i vår undersökning. Vår lösning
blev att dela ut enkäten till företag i kommunen och till personer i vår
umgängeskrets. Vi är nöjda med vår undersökning och vårt urval. Vi har gjort
vårt allra yttersta för att få en spridning på åldrar, kön, orter, civilstånd
och sysselsättning.
För att kunna förklara föreställningen om vad fritid är och hur aktiviteter
kan förbindas till individens fria tid har vi använt vi två teorier om
fritidsbegreppet. Den första teorin av Friberg & Jonssons ser fritiden ur fem
olika perspektiv och vår uppmärksamhet har legat på aktivitetperspektivet i
teorin Genom Norling och Gunnarssons teori om fritidens basmodell har vi
erhållit en förklaring om hur fritiden kan ses som en kedja av fenomen.
Processen har kopplats till arbetets syfte och till de frågeställningar
undersökningen har baserats på. Med hjälp av teorin kunde en förklaring skapas
om hur intressen inom ett område kan utvecklas. Om ett fritids- eller
aktivitetsbehov finns bland invånarna måste kommunen utveckla områden och
arenor för utövandet av denna fritidsaktivitet för att skapa en positiv effekt.
i analysen koncentrerar vi oss på behov, utövande och effekt i Norling &
Gunnarssons modell för att även här få en klar förbindelse mellan syfte, teori
och analys.
Innan vi började analysera resultatet trodde vi att personer i Karlskrona
kommun skulle hålla på med mer aktiva sysselsättningar på sin fritid, det vill
säga kanske spela mer fotboll, handboll eller rida. Karlskrona är en stad med
djup sportkultur inom bland annat handboll och fotboll, detta trodde vi skulle
synas i undersökningen. Resultatet blev annorlunda, informanterna umgicks helst
med sin familj och vänner och besökte café. Vi har diskuterat om detta resultat
kan passa in med Karlskrona kommuns vision om att vara en aktiv stad, vår
diskussion mynnade ut i att staden kan vara aktiv på många olika sätt och att
vårt resultat stärker tron på att personer mår bra av att träffa sina nära och
kära. Resultatet visade att det fanns skillnader både mellan kön och de olika
åldrarna när det gällde val av fritidsaktiviteter och intresset för dem...
