I dagens samhälle är det nästintill omöjligt att inte stöta på ränta. Förr eller senare kommer individen i behov av att låna pengar. Behovet av att låna kapital och placera sparandeöverskott koordineras på kreditmarknaden. Ränteverksamhet är den alltmer dominerande formen. Trots att ränta använts under flera århundraden, har det funnits kritiker mot ränta, under en lika lång tid. Syftet med uppsatsen är att genom räntekritikernas perspektiv redogöra för varför ränteekonomin är problematisk och varför vi eventuell skall ha en räntefri ekonomi istället för den vanliga ränteekonomin. Metodiskt är uppsatsen grundat på sekundär- och primärdata. Med ändamålet att besvara de frågor som jag ställer i uppsatsen, har jag använt mig av intervjuer och en mindre art av fallstudie. Definitionen på ränta varierar, men enkelt kan man säga att det är ersättning till olika produktionsfaktorer som exempelvis mark och kapital. I studien har det framkommit att räntekritikernas skäl varit varierande. De flesta kritikerna påstår att ränta leder till att en kapitalström går från fattiga till rika. Med andra ord är räntan till gagn för de individer som redan har gott om pengar. Vid sidan av det förekommer andra skäl. Från religionens sida sägs det att räntan är ett hinder för ett specifikt ändamål. Således är slopande av ränta ett medel för att nå ett religiöst mål. Kritiken har lett till att diverse räntefria verksamheter uppkommit. Dessa har dock brister. JAK medlemsbank fungerar bra för dess medlemmar som tänker spara och låna på en längre sikt. Islamiska banker har enligt uppgifter en bra avkastning, men till skillnad från förra banken är den lämpligare för kortare in- respektive utlåningar. Det mesta av räntekritikernas argument och åsikter är lagt fram på ett övertygande sätt, med belägg och siffror hämtade från statliga instanser. Ett total räntefr...