Mänsklig aktivitet leder till påverkan på jorden och dess resurser. Genom
att återanvända och återvinna, d v s att vi försöker låta materialen stanna
kvar i kretsloppet så länge som möjligt så kan vi spara på jordens
resurser. EU och Sverige strävar efter att bli ett hållbart samhälle genom
att införa lagar och högre krav på hantering av avfall. Avfall på fel plats
kostar både miljö och pengar.
Dagens intresse för kretslopp och resurshushållning är inget nytt. Det har
länge funnits diskussioner om att ta ansvar för en bättre miljöutveckling.
Dessa diskussioner har främst gällt producenternas ansvar men numer handlar
miljöutvecklingen om att även konsumenterna måste ta sitt ansvar för att
bidra till ett hållbart samhälle. Ökningen i välstånd, konsumtion och nya
levnadsvanor kopplas samman med ökad resursförbrukning.
I samband med den nya konsumentpolitikens framväxt så introducerades på 70-
talet begreppet producentansvar. Sveriges konsumenter började inse att
förpackningar var ett stort miljöproblem, en symbol för resursslöseri och
överkonsumtion. Konsumenterna menade att vi kommer att dränkas i sopor och
därmed måste få bort onödiga förpackningar och förbjuda
engångsförpackningar. Förpackningsinsamlingen ansåg att om alla hushåll i
Sverige skulle sortera sina använda förpackningar och lämna dem till
återvinningen då skulle volymen förpackningar minska till hälften.
1994 antogs den första lagen om producentansvar. Detta för att man ville
förhindra att producenterna tvingade konsumenterna till att köpa onödiga
varor som de inte behövde (Flory, 2000:12). Kärnan i lagstiftningen handlar
om återvinning. Det är ett sätt att lösa problemen med avfallshantering.
Det finns uppsatta krav på hur mycket av avfallet och vilket av avfallet
som skall återvinnas. Från och med 2002 så får man inte längre lägga
brännbart avfall på soptippen. Alla hushåll måste därmed sortera sitt
avfall.
Syftet med min uppsats är att se inställningen till och omfattningen av
källsortering hos bostadsrättsföreningar i Kiruna kommun. Jag har använt
mig av centrala delar i Poulantzas, MacPhersons och Patemans teori om
deltagardemokrati när jag diskuterat resultaten i enkätundersökningen.
Utifrån teorin om deltagardemokrati så har jag har även använt mig av en
förklaringsmodell som handlar om medborgardelt...
