Kirgisistan

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Natur och klimat:
Klimatet är typiskt inlandsklimat med korta, kalla vintrar och långa, varma somrar. På vintern kan det bli så kallt som 30 minusgrader. Temperaturen skiljer sig även en hel del mellan dag och natt. I Kirgizistan är hösten och våren de absolut behagligaste årstiderna.
Nederbörden varierar också en hel del, mellan 100 mm per år i Fergana-bergen till ca 100 mm i östra Tien Shan.

Kirgizistan är ett ganska litet land med en yta på 198 500 km2
Som till största delen består av höga berg och grästäckta högland. Det högsta berget heter Pik Pobedy och ligger i bergskedjan Tien Shan. En annan bergskedja med höga berg heter Pamir (Barm-i-dunjah på Kirgiziska - världens tak.) och ligger på gränsen mot Tadzjikistan. Förutom höga berg så har Kirgizistan även hen hel del sjöar och floder. Den största av sjöarna heter Issyk-kul och är 702 meter djup. Issyk-kul fryser aldrig till is, inte ens på vintern eftersom den värms upp av varma källor. En av de stora floder som korsar Kirgizistan heter Naryn och har en viktig del i landets konstbevattning.
De ända odlingsbara områdena i Kirgizistan ligger i Ferganadalen och runt huvudstaden Bisjkek.

Städer och Landsbygd:
Ca 50 % av befolkningen arbetar med jordbruk och 30% med industri. 1 % är officiellt arbetslös, men den dolda arbetslösheten är stor.
Kirgiserna är traditionellt sett ett nomadfolk. Så en hel del Kirgiser lever nomadliv på somrarna. Men under sovjettiden var det förbjudet att göra så.

Språk och befolkning:
Kirgizistans befolkning består till största delen av Kirgiser, sen kommer ryssar, uzbeker, ukrainare, tyskar och tartarer. Kirgisiska är officiellt språk, men även Ryska talas en del.

Naturtillgångar:
Kirgisien har flera värdefulla naturtillgångar T.ex. kol, uran, kvicksilver, zink, bly, guld, antimon, arsenik, marmor och ädelstenar. Men avstånden till marknader, dålig infrastruktur och bergslandskap som är svårtillgängliga gör att de inte tjänar så mycket på sina naturtillgångar.
Kommersiellt sett så är fyndigheterna av kvicksilver, antimon och uran mest intressanta, men även de andra naturtillgångarna är någorlunda intressanta. Olja, naturgas och ädelstenar t.ex. topas, jaspis, jade, ametist och turmalin utvinns även i Kirgisien. Kirgizistan exporterar även en del el från vattenkraftverk.

Jordbruk och skogsbruk

Boskapsskötsel (Nötkreatur, får och getter) är den viktigaste jordbruksnäringen. I Kirgisien föds även kameler och ridhästar upp. Ull och skinnvaror är viktiga produkter.
På de 8% av landet som är odlingsbart odlas i huvudsak bommull, men också vete, majs, frukt, grönsaker och tobak: Även odling av drogväxter förekommer.
I Kirgisien är marken av tradition stam eller klanägd. Därför har man inte infört privat äganderätt ännu, utan arrenderar ut marken till bönderna 49 år i taget.
Skogsbrukförekommer i princip inte alls i Kirgisien.

Handel och turism
De viktigaste handelspartnerna är USA, Tyskland, Turkiet, Turkmenistan, Kina, Kazakstan, Uzbekistan och ryssland.
Just nu satsar man mycket på att återknyta handelskontakterna med Ryssland eftersom försöken att hitta nya marknader visat sig vara näst in till omöjliga. Handeln med grannländerna Uzbekistan och Kazakstan går också bra och de tre länderna har startat en gemensam bank för att ytterligare underlätta samarbetet. Man handlar även med Kina, Pakistan och Turkiet. Landets regering vill gärna se Kirgizistan som ett framtida centrum för handeln i Centralasien.

På sovjettiden reste många från de andra republikerna till Kirgizistan på semester. De reste huvudsakligen till de statliga semesterhemmen vid Issyk-Kul. Men nu står nästan alla tomma och övergivna.
Nu för tiden har man privatiserat och kommersialiserat en hel del av turistanläggningarna med tanke på penningstarka turister, främst nyrika f d sovjetmedborgare.

Industri
Råvaruutvinning, livsmedelsindustri och textil och skinnproduktion är viktiga delar av den Kirgisiska industrin. Mest industri finns det i Bisjekek och Osj. Produktionen av varor som t.ex. kylskåp, videoapparater mm har upphört i och med sovjetunionens fall. Mellan 1992 och 1994 föll industriproduktionen med 50%, mestadels produkter som bara var en belastning för Kirgizistans ekonomi.

Sociala förhållanden och levnadsstandard

Kriminaliteten i Kirgizistan ökar bl.a. narkotika odling och smuggling. Mortaliteten och antalet narkotikamissbrukare har också ökat och medelåldern har sjunkit. Eftersom företagen inte längre har ansvar för sina anställda vad det gäller sjukvård, barnavård och semester och staten eller kommunerna inte har råd att överta ansvaret är dessa ”funktioner”
Mycket bristfälliga. Landet har fri sjukvård på pappret, men det fungerar inte i praktiken.

Kirgizistan är alltså mycket fattigt och levnadsstandarden mycket låg. BNP per invånare är 200-500 US dollar(1994).

I Kirgizistan har man en åttaårig obligatorisk grundskola, sen kan man om man vill bygga på med tre års högre studier. Skolan är kostnadsfri.


Styrelseskick:
Styrelseskicket är parlamentarisk republik. Landet har en president som heter Askar Akajev. Han valdes 1991, då han var enda kandidat. Landet har haft två folkomröstningar. Men två kritiska tidningar har även stängts ner.
Parlamentet består av två kammare, den så kallade lagstiftande församlingen som består av 35 heltidspolitiker, utför det dagliga politiska arbetet, samt folkkongressen som består av 70 ledamöter som är utsedda av regionala församlingar. Dessa möts mer sällan och beslutar i mer övergripande frågor.


Religion:
Islam (sunni) är den vanligaste religionen i landet, men de flesta har dock ingen starkare tro utan religionen kommer mer till uttryck i traditioner och seder. Andra religioner som finns är rysk ortodoxa och romersk-katoliker. Fundamentala organisationer har ännu inte fått något starkt fäste trots närheten till Uzbekistan. En hel del av den sovjet påtvingade ateismen finns även kvar.


En möjlig framtid:
I framtiden så har Kirgizistan lyckats få igång banken med sina två grannländer Uzbekistan och Kazakstan. Deras ekonomi har också stabiliserats och man har fått i gång arbetsmarknaden och handeln med andra länder. Omfattande satsningar har gjorts på infrastrukturen och andra saker som behövs för att utvinna de rika naturtillgångar som Kirgizistan har. I och med det har en hel del folk fått jobb och Kirgizistan är på väg att bli ett välmående och blomstrande land. Genom att dels marknadsföra landet metodiskt och dels rusta upp hotell och semesterbostäder har man även lyckats få folk att bli intresserade av landet och åka dit, lockade av Issyk-kul sjöns varma vatten, bergmiljöns vackra natur och Kirgisernas något ovanliga nomadkultur....