Pedagogen är jag själv, som för tio år sedan arbetade som elevassistent åt en då tolvårig
pojke, vid namn Björn. Björn hade diagnosen ADHD, Attention Deficit Hyperactivity
Disorder, och jag arbetade med honom under två års tid. ADHD yttrar sig som
uppmärksamhetsstörning/koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och impulsivitet. Större
delen av tiden arbetade vi utanför klassrummet, bara han och jag.
Syfte Mötet, som således ägde rum för tio år sedan, var en känslomässig och professionell
utmaning för mig och syftet med min gestaltning är att ta reda på huruvida vi efter tio år uppfattade det som ett äkta möte, samt vad det eventuellt har haft för påverkan på oss båda. Då jag har valt att på ett vetenskapligt vis analysera något som i allra högsta grad är ovetenskapligt, nämligen relationen mellan två människor, försöker jag på ett så klart och tydligt sätt som möjligt definiera vad ett äkta möte är.
Svårigheten med att arbeta med en frågeställning som belyser något väldigt personligt, ett möte mellan två människor, har varit att frågorna och svaren måste bli mer nyanserade och personliga allteftersom.
Tillämpning
Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer och för att knyta an till mitt huvudämne
Kultur, medier och estetiska uttrycksformer, har jag valt göra en gestaltning i form av en
film. Beskrivning av projekt
I gestaltningen kommer både Björn och jag till tals och vi reflekterar över dels dåtid,
framförallt om vår relation då, och nutid. Vi berättar båda om hur vi anser att vårt möte har
påverkat oss.
4
Analys och tolkning
Efter att ha sammanställt allt material och avslutat produktionen av min gestaltning, anser jag att jag har fått mina frågeställningar besvarade och att vårt möte för tio år sedan var ett
äkta möte. Det har inte varit helt lätt att besvara mina frågeställningar, eftersom slutsatsen beror på hur man tolkar Björns återberättelse av sina minnen. I projektredogörelsen stödjer jag mig på citat av Björn, för att tydligt visa varför jag anser att mötet var äkta, dvs
resultatet. Jag har också fått en tydligare bild över hur vårt möte har påverkat oss, till exempel berättar Björn om sitt stora musikintresse, som han själv tror till stor del beror på
att vi ofta spelade musik ihop.
Jag inser det problematiska vad gäller objektiviteten i min analys, dels då det endast finns
två källor att tillgå och då större delen av analysen av arbetet bygger på min tolkning av
Björns svar. Min ambition har varit att den gestaltande produktionen, d...
