Människans levnadsvillkor varierar geografiskt

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1. Inledning

Dagen då vi fick kriterierna för detta arbete så kände jag mig mer motiverad än någonsin. När man skulle välja länder så valdes mitt U-land först. Jag valde mellan två länder, Laos och Venezuela. Jag kikade i lite böcker och kom sedan fram till att Venezuela var mest intressant. Det var även en aning större än Laos. Anledningen till att jag hade Laos som ett alternativ var att i åttan fick vi en skriv uppgift, av Joakim. Vi skulle skriva ett brev till Laos president, Nouhak Phoumsavans, om att två samvetesfångar skulle bli frisläppta. Som sagt så valde jag Venezuela efter övervägning. Sedan var det ett I-land som skulle bli valt. Det var en aning svårare. Jag ville inte ta USA, eftersom att jag ansåg att det var alldeles för stort och delat på något sätt. Sedan tänkte jag på Australien, men jag kom snabbt fram till att det redan var ett välkänt land från min sida. Jag ville få insikt ett nytt land. Så plötsligt slog det mig att Australien har ett grannland som även det är ett industriland. Snabbt och kvickt valdes Nya Zeeland till mitt I-land. Detta arbete kommer att innefatta en beskrivning av både utvecklingslandet och industrilandet. Ytterligare en beskrivning, denna av både I- och U-landets levnadsstandard. En beskrivning av olika faktorer som påverkar människans levnadsvillkor. En jämförelse av levnadsvillkoren i de båda länderna och hur villkoren skall förbättras. Vilka världsproblem vi står inför och vilken påverkan de har på oss, världens befolkning. Sist, men inte minst skall jag beskriva hur historien påverkar oss och vad man kan lära ifrån den. Mycket nöje.


2. U-landet Venezuela

Som jag skrev tidigare så valde jag Venezuela som U-land. Venezuela är ett land som ligger i den norra delen av Sydamerika. Landet ifråga har en land area på 912 000 km2. Det är två gånger så stort som Sverige. Befolkningen i Venezuela är 23,5 miljoner. Det kan jämföras med Sveriges 8,9 miljoner. I Sverige bor vi ungefär 20 personer per kvadratkilometer, medan venezolanerna bor 26 personer på en lika stor yta. Venezuela ligger i den tropiska klimatzonen.
Venezuela har ingen aktiv vulkan i landet. Detta är en fördel för Venezuelas bönder och odlare.
De behöver inte oroa sig för vulkan utbrott utan kan, i frid och fröjd, stå för 1 procent av världsproduktionen av råvarorna kaffe och kakao. Den förstnämnda råvaran, kaffe, exporteras med sjötransporter till USA och de norra delarna av Europa. Venezuela kan inte bara producera organiska produkter, så som kaffe och kakao, utan även oorganiska produkter som olja. För 10 år sedan, år 1992, stod landet för 4,6 procent av oljeproduktionen i världen. De 4,6 procenten motsvarar ungefär 120 miljoner ton olja.
Det genomsnittliga protein intaget är mellan 55- och 70 gram. Det är minst 15 gram mer än vad en människa behöver per dag. Detta anser jag som förvånande. Jag ser ett U-lands befolkning, i största utsträckning, som undernärd. Det relativt höga proteinintaget hjälper i sin tur till så att spädbarnsdödligheten blir lägre. I Venezuela dör, nämligen, bara 25 till 50 stycken per 1000 födda barn. Den genomsnittliga medellivslängden, som är ganska hög, är mellan 60 och 70 år, detta till hjälp av proteinintaget. Analfabetismen hos venezolanerna är mellan 5 och 20 procent.
Venezuelas BNP, bruttonationalprodukten, är ungefär 3 750 US $ per invånare. Levnads- och utvecklingsmöjligheterna är inte dåliga, men dock inte bra.

3. I-landet Nya Zeeland

Som jag skrev tidigare så var Nya Zeeland det I-landet jag valde. Nya Zeeland ligger, till skillnad från Venezuela, i världsdelen Oceanien. Nya Zeeland har en landyta på 270 534 km2. Sverige är 185 466 kvadratkilometer större än, Australiens grannland, Nya Zeeland. Nya Zeeland består, till största del, av två stora öar, vid namnen Nord- och Sydön. Nya Zeeland har 3,8 miljoner invånare, det är 5,1 miljoner färre än vad det bor i Sverige. På Nya Zeeland bor de endast 14 invånare per km2. Nya Zeeland ligger i den tempererade klimatzonen.
Nordön är innehavare till landets tre vulkaner. Vulkanerna heter Ruapehu (2 700 meter över havet) Ngauruhoe och Tongariro (båda cirka 2 000 meter höga). De här tre vulkanerna gör att hela, den norra, ön är seismiskt, jordbävnings, aktiv.
På Nya Zeeland består den organiska produktionen av får och nötkreatur. Det finns 70 miljoner får och 10 miljoner nötkreatur. Jag tror att Nya Zeelands jord- och lantbrukare väljer att inte producera grödor eftersom att det inte går att flytta dem på samma sätt, om det skulle bli jordbävning, som de kan göra med djur. Nya Zeeland har ingen oorganisk produktion. De har endast två industri områden på Sydön.
På Nya Zeeland är proteinintaget mer än 85 gram om dagen. Vilket är 45 gram mer än det minsta nödvändiga proteinintaget, som är 40 gram per dag. Det höga proteinintaget hjälper till så att medellivslängden på Nya Zeelands befolkning är mellan 75 och 80 år. På Nya Zeeland dör mindre än 25 stycken spädbarn per 1000 födda. Analfabetismen är mindre än 5 procent hos nyzeeländarna.
Bruttonationalprodukten är 12 700 US dollar per nya zeeländare. Den höga BNP är till hjälp för levnads- och utvecklingsmöjligheterna, som är mycket goda på Nya Zeeland.


4. Levnadsvillkor

Faktorer som påverkar ett lands levnadsvillkor är: vilket klimat landet har, infrastrukturen, skillnaden mellan fattiga och rika, hur stor importen är och vart ifrån landet importerar, hur stor exporten är och vart landet exporterar, vilka länder som är landets viktigaste handelspartners, hur stor fattigdom som finns i landet, hur stora försvarsutgifter som finns i landet, stadsskicket och industrialisering. Dessa faktorer skall jag nu ta hjälp av när jag skall beskriva levnadsstandaren i de båda länderna.

Klimatet påverkar levnadsvillkoren i ett land. Inte ifall klimatet är varmt eller kallt utan mer om landet ofta drabbas av naturkatastrofer och inte kan ta hand om skadan som blir. Om ett land ofta drabbas av naturkatastrofer kan det på lång sikt leda till att landet blir ett u-land, eftersom att det drabbade landet måste betala pengar för att kunna reda upp olyckorna som bildas. Får man ofta betala dessa utgifter så blir landet fattigare och fattigare.

Att ett land har bra infrastruktur det vill säga: vägar, järnvägar, tunnelbanor, flygplatser för både inrikes och utrikesflyg, hamnar och farbara vattenvägar är faktorer som är viktiga för att levnadsstandaren skall kunna bli bättre. Skulle exempelvis inte det finnas många och bra vägar i ett land så minskar möjligheten att transportera varor och tjänster.

Är skillnaden mellan rika och fattiga stor, är det ofta ett U-land. Ett I-land har oftast en hög lägsta levnadsstandard där skillnaden mellan rika och fattiga inte är särskilt stor. Ett utvecklingsland har inte samma möjlighet att betala ut bidrag i samma utsträckning som industri länderna har. Detta på grund av att landet är fattigare om det är ett utvecklings land.
Hur stor landets import är kontrat till hur stor landets export är bestämmer vilken ekonomi landet har. Har ett land hög import och låg export är det ett U-land, har landet däremot låg import och hög export är det ett I-land. Självklart så kan man inte bara se till exporten och importen man måste även se till invånarantalet. Har man hög export och låg import, men högt invånarantal kan levnadsstandaren vara sämre än i ett land där exporten och importen är likvärdig, dock med färre invånare. Handelspartners är även de viktig faktor. Vart ifrån importerar landet? Till var exporterar landet? Många länder är handelspartners med USA, Japan och Storbritannien. Att vara handelspartner med USA kan förklaras genom att säga att Amerika är ett otroligt stort land med otroliga skillnader mellan rika och fattiga. Oftast är importen från USA producerad av fattiga, men exporten till USA är till de rika.

Mitt U-lands försvarsutgifter är högre än mitt I-lands. Jag tror att detta dels beror på att U-landet är större, men jag tror även att ett U-land oftare är krigsaktuellt än vad ett I-land är.

Stadsskicket i landet har en betydelse för levnadsstandaren. Oftast är korruption, mutsystem, vanligt i U-länder. I-länder har ett demokratiskt styrelseskick.

När industrialiseringen nådde landet är även det en faktor som påverkar ifall landet är ett U- eller I-land. Blev landet sent industrialiserat så är det logiskt att det landet ligger ett eller flera steg efter i utvecklingen. Vilket kan innebära att det är ett U-land. Var de tidiga i industrialiseringen är det inte konstigt ifall de är I-länder.

U-länder har ofta dålig hälsoupplysning. Detta leder till högt födelsetal, nativitet, samt stor utspridning av aids. Det är även svårt att få vaccin mot exempelvis malaria, kolera och mässling. Därför är dödstalet, mortaliteten, hög. Det sociala skyddsnätet utgörs, till stor del, av släktingar. I-ländernas hälsoupplysning är däremot god. Förebyggande vård och bättre tillgång till vård kännetecknar I-länder. Eftersom att vård och det sociala nätverket är väl utbyggt är både nativiteten och mortaliteten låg.


5. Venezuelas levnadsstandar

Venezuelas levnadsstandard styrs av landets olja. Oljan är en femtedel av BNP, hälften av stadsbudgeten och 80 procent av landets export.
Detta gör att om det är plötsliga nedgångar och/eller prisfall i den internationella konjunkturen är Venezuela mycket sårbart.
1979 fick Venezuela låna pengar för expansion, men redan 1980 fick de svårigheter att betala av sina skulder och slutligen befann de sig i en svår ekonomisk kris. Venezuela skar då ner på stadsutgifterna då drabbades den sociala sektorn. Dessa nedskärningar blev otroligt kännbara för befolkningen. Det jag vill säga med detta, som står ovan, är att Venezuela är beroende av den globala efterfrågan av olja. Får Venezuela inte in tillräckligt med pengar för att täcka sina stadsutgifter så skär de ner på utgifterna och då blir det befolkningen som drabbas.
Detta visar hur sårbart ett land är, när exporten är uppbyggd på en produkt.
Levnadsstandarden håller på att bli bättre. Befolkningen bor inte överdrivet tätt, förutom i städernas slumområden där drogmissbruk av kokain är vanligt. Detta leder till kriminalitet och våld. På landet är odlingsmöjligheterna goda, eftersom att klimatet är gynnsamt. Bra vägar och andra kommunikationsmedel finns. Medellivslängden är mellan 60 och 70 år. Proteinintaget är över de minimala 40 gram. 91 procent av venezolanerna är läs- och skrivkunniga. Största naturtillgången är olja, men även mineraler finns. Landets BNP är 3750 US dollar per invånare. De ovan nämnda faktorerna gör Venezuela till ett land i andravärlden. Nämner man sedan att 27 procent av alla invånare under 20 år är undernärda och att 2,6 miljoner av alla ungdomar under 19 år är övergivna och lever som gatubarn. Då hamnar Venezuela som ett land under överskriften ”U-länder”.
Det verkar som om Venezuelas befolkning har mer barn och ungdomar än vad de kan ta hand om, eftersom att det bara presenteras att de är ungdomarna som är undernärda och som är övergivna av deras familjer. Jag tror att familjerna skaffar "för många" barn därför att de vill vara säkra på att någon finns där att försörja dem när de blir gamla.


6. Nya Zeelands levnadsstandar

Nya Zeelands befolkning är till största delen fortfarande jordbrukare, därför är det jordbruket som styr landets levnadsstandar. Jordbruksmarknaden består av kött-, mejeri- och ullproduktion, som från början byggdes upp för den Brittiska marknaden. Fram till andra världskriget gick 90 procent av Nya Zeelands export till Storbritannien. Jag tror att detta beror på att Nya Zeeland var en engelsk koloni. Nu är de viktigaste handelspartnerna Japan, USA, EU-länderna och grannlandet Australien. Nya Zeeland stod, år 1999, för 40 procent av världsproduktionen av får- och lammkött. Det köttet exporteras främst till EU- länderna, Mellanöstern och Asien.
År 1994 var första gången sedan 1970 som Nya Zeeland lyckades att ha en balanserad budget. Två år senare, det vill säga 1996, fick Nya Zeeland ett budgetöverskott på 3 procent. De använde överskottet till att sänka inkomstskatten och för att betala av utlandsskulden. De har fortfarande ett överskott som då hjälper dem med ovan nämnda saker.
Om den globala efterfrågan av kött-, mejeri- och ullvaror skulle sjunka, det skulle innebära att Nya Zeeland får allvarliga ekonomiska problem. Detta på grund av att differensen mellan export och import endast är 0,4 miljarder US $. Nya Zeeland skulle ha större utgifter, i form av importvaror, än vad deras exportvaror skulle ha möjlighet att täcka.
Jag skulle säga att levnadsstandaren i landet är mycket god. Befolkningen bor mer glest än vad de gör i Venezuela. Det motsvarar ungefär 14 invånare per km2. Nyzeeländare har valt att producera kött-, mejeri- och ullvaror. Detta till följd av att hela Nordön är seismiskt aktiv. Kommunikationen är relativt god i landet. Järnvägs-, buss- och flygtrafiken har privatiserats och har nu amerikanska ägare. Medellivslängden är hög, mellan 75 och 80 år. Även proteinintaget är stort, närmare bestämt, 85 gram per dag. Skolor och universitet håller hög standard, detta har lett till att nära 100 procent av befolkningen är läs- och skrivkunnig. Nya Zeeland har ett välutbyggt socialt trygghetssystem exempelvis ålderspension, sjukpenning och arbetslöshetsförsäkring. Däremot har de ingen betald föräldraledighet. Landet är till två tredjedelar självförsörjande på energi. Landets ekonomi är väldigt bra. Bruttonationalprodukten per invånare är 12 700 US $.
Den maoriska urbefolkningen har inte klarat av urbaniseringen, övergång från traditionell kultur till stadskultur/industrialism. Detta har lätt till att de största arbetslösheten och kriminaliteten.


7. Jämförelse av levnadsstandar

Att jämföra ett U-lands levnadsvillkor med ett I-lands, visar naturligtvis stora skillnader. Ett industriland och ett utvecklingsland har antagligen inget gemensamt. Om man däremot jämför ett I-land, som inte är ett fullt så utvecklat industriland som Sverige.
Med ett U-land, som är en aning mer utvecklat än utvecklingslandet Sudan, så kan det bli riktigt intressant. Jag skall jämföra två länders levnadsstandar och det kommer att bli intressant.

Jag tänkte börja med att jämföra kommunikationen i länderna. Jag skulle vilja påstå att Venezuelas vägnät är bättre än Nya Zeelands. Venezolanerna har fler valmöjligheter till transporter än vad nyzeeländarna har. Venezuelas vägar, tåg-, buss- och flygtrafik är statligt ägd till skillnad från Nya Zeelands som är privatiserad. Jag ser att statligt ägda transportmedel är mer lönsamma för landet, än vad privatiserade är.
Ett land som har mycket privatiseringar får minskad stadsinkomst och det gör att de inte kan ha samma kontroll över kostnader för medborgarna. Detta innebär att den som har pengar kan utnyttja vad privatiseringarna erbjuder. Transportsektorn är bättre i Venezuela, men infrastrukturen är bättre på Nya Zeeland.

Jag fortsätter med ländernas handelspartners. Venezuela är beroende av USA, både när det gäller import och export. Varor som importeras är dyra medan exportvarorna är billiga. Det finns länder som är beroende av Venezuela exempelvis Kuba. Detta är en aning lustigt, eftersom att USA har handelsbojkott mot Kuba. För att Venezuela skall bli mindre beroende av USA så har landet slutit avtal med bland annat Kina och Ryssland.
I Nya Zeeland har man flera olika handelspartner bland annat Australien, Japan, USA, Storbritannien och EU-länderna. Jag anser att nyzeeländarnas val att blanda handelspartner är mycket smartare än att bara vara beroende av ett enda land. Venezuela försöker att utöka sina handelspartner, men de ligger fortfarande steget efter Nya Zeeland. Kommer exempelvis Nya Zeeland på kant med någon av sina handelspartner så har de fortfarande tre andra länder att handla med.


Efter handelspartnerna tänkte jag övergå till befolkningen i de båda länderna. I Venezuela bor det 26 invånare per km2, medan nyzeeländarna bor 14 stycken på en lika stor yta. Jag tror att det finns fördelar och nackdelar med både tät- och glesbefolkning. Fördelarna med tät befolkning är att invånarna troligtvis utvecklas jämnare än om landet har stora glesbefolkade områden. Infrastrukturen har även här betydelse, eftersom att landet satsar mer på den där fler människor bor. Nackdelarna med tät befolkning är att utslagningen är större bland invånarna, de starkare vinner och förlorarna blir de som inte som kan hävda sig.
Fördelarna med glesbefolkning är att invånarna kan bo där de vill. Glesbyggds befolkningen behöver inte hålla samma relativt höga tempo som finns i städerna. Friheten och naturen värderas troligtvis högre än socialstandard. Befolkningen på landsbygden håller ihop mer. Nackdelarna med glesbefolkning är att bristen på jobb leder till att ungdomarna söker sig till städerna och på så sätt blir glesbygden blir om än glesare. I Venezuela bor 87 procent av befolkningen i städer, medan 85 procent av nyzeeländarna bor i städer.

Nästa faktor jag skall jämföra är ”klimatet”, självklart inte vilket land som är varmast eller vilket land som har mest nederbörd. Utan mer om landet (ofta) har naturkatastrofer som leder till miljöförstörelse. Venezuela har inte några vulkaner, som kan orsaka skada. De producerar oorganiska produkter som med misskötsel kan leda till enorma naturkatastrofer.
Vulkaner det har Nya Zeelands nordligaste ö gott om. Tre stycken ryms på ön och det gör att hela Nordön är seismisk aktiv. Jag vill påstå att Venezuelas situation är bättre än Nya Zeelands. Venezolanerna är själva skyldiga ifall ett oljeutsläpp skulle vara ett faktum. Nyzeeländarna kan inte påverka så att ett vulkan utbrott inte inträffar.
Jag tänkte även jämföra exporten och importen i de båda länderna. Inte så jag gjorde förut när jag jämförde handelspartner, utan mer vad de importerar och exporterar. Vi börjar med Venezuelas export varor, de är: råolja, oljeprodukter, aluminium och järnmalm. Deras importvaror är: maskiner, kapitalvaror, råvaror, halvfabrikat, fordon, transportmedel, kemikalier och mat. Nya Zeelands exportvaror är: kött- och mejeriprodukter, ull, frukt, vin, trä- och pappersprodukter, fisk och maskiner Deras importvaror är: fordon, maskiner, elektronik och kemiska produkter. Jag skulle vilja säga att Venezuela mer beroende av importvaror än Nya Zeeland, eftersom att Venezuela inte är självförsörjande på livsmedel.

Sist, men inte mist, skall jag jämföra välfärdspolitiken i landet. Den uppfattningen som jag har fått är följande: Ett I-land har bättre välfärdspolitik än vad ett U-land har, eftersom att ett industriland är rikare än vad ett utvecklingsland är. Därmed har I-länder lättare för att stödja befolkningen. När Venezuelas stadsbudget inte går ihop, som den ofta inte gör, då drar de in på den sociala sektorn. På Nya Zeeland har de haft ett ekonomiskt överskott sedan 1996. Överskottet har nyzeeländarna använt till att sänka inkomstskatten, betala av stadsskulden och för att utveckla välfärdssystemet. De här tre punkterna har gjort att landet har en hög lägsta standard.

Slutsatsen av detta är att U-länder mycket väl kan ha goda egenskaper, men att ett I-land har bättre kunskaper och kan då utveckla landet bättre.


8. Förbättring av levnadsstandard

För att venezolanerna skall få det bättre så måste dels stadsekonomin saneras, men invånarna måste få större del av statens inkomster. Det är lätt för mig att sitta och säga att de skall lägga om sin ekonomi, men jag tror att på lång sikt så skulle invånarna få det bättre. Landet måste höja nivån på den lägsta levnadsstandarden. Sedan tror jag att industriländernas behov av varor och tjänster måste minska. Världen har kommit in i en ond cirkel, där I-länderna konsumerar för mycket. Samma problem är när investerare, från I-länder, köper exempelvis ett kaffe plantage i ett U-land. Detta är en kortsiktig ekonomisk vinst för landet. Utvecklingslandets befolkning får jobba på plantagen, ofta för en liten summa i lön, sedan tar investerarna med sig kaffet till hemlandet. U-landet får sedan köpa tillbaka kaffet som de själva har producerat.



9. Världsproblem

Enligt mig är ett av de största världsproblemen I-ländernas enorma konsumtion. U-ländernas höga nativitet, födelsetal är också ett problem. Ytterligare ett stort problem är väpnade konflikter, som många U-länder är inblandade i.
Till det första och största världsproblemet, är industriländernas ohållbara konsumtion. Vi som bor i I-länderna utgör en tredjedel av världens befolkning, men ändå konsumerar vi två tredjedelar av världens tillgångar. Detta gör att U-länderna, som utgör två tredjedelar, får konsumera en tredjedel tillsammans. Här har det blivit fel. U-länderna skall ha lika mycket varor att konsumera som den del de utgör av världens befolkning. Då kan man ställa sig frågan: Hur går detta till? Om man inte är påläst eller insatt så tror man antagligen att det är på det här viset, på grund av att I-länderna har mer pengar än vad U-länderna har. Svaret är delvis rätt men det kan utvecklas en hel del och det tänker jag nu göra. Exempelvis så växer det inte speciellt mycket bomull i I-länderna, men det behövs dock en hel del eftersom att vår textilindustri är otroligt stor. Investerare ifrån I-länderna åker till ett land som producerar mycket bomull, vi kan ta Kina. De köper upp bomullsplantagen med arbetare och får då billig arbetskraft. När de har fått en skörd med bomull tar investeraren med sig bomullen till sitt land och sedan får andra länder köpa bomull av I-landet. Kina får även de köpa bomull. Samma bomull som har varit odlad i det egna landet, därigenom får de ”onödiga” utgifter. Självklart får arbetarna på plantagen betalt, men den summan är inte tillräcklig för att kunna betala utgiften som den färdiga produkten kostar. På det sättet så utnyttjar och försämrar
I-länderna U-ländernas ekonomi. Vi påverkar U-ländernas ekonomi negativt Dessutom klagar vi på deras höga nativitet, födelsetal Vi påstår att om det skulle vara färre barn per familj, i U-länderna, så skulle deras ekonomi stärkas. Det är sant, men det vi inte tänker på är att i deras situation är det som en livförsäkring att ha många barn. De vet att om de får fem barn så dör minst två av dem. Då finns det bara tre barn kvar som har möjlighet att försörja föräldrarna när de inte kan arbeta mer. Det fungerar nästan som vår pension. Vi vill gärna lägga oss i deras angelägenheter. Bistånds pengarna används till projekt som ibland inte är genomtänkta och förankrade i utvecklingsländerna och deras befolkning.

Om man skall se ur miljösynpunkt så är det I-länderna som måste minska utsläppen. Självklart har vi gjort utsläppen mer miljövänliga men de finns fortfarande bara en bit på vägen. Ett U-land har kanske utsläpp som är farligare om de skulle komma i stora mängder. Det finns en betydligt mindre risk att det kommer att komma samma mängd utsläpp i U-länderna som i I-länderna. Utvecklingsländerna har inte möjlighet att tillverka produkter så att det bildar så pass mycket utsläpp. Där ligger problemet återigen på oss i I-länderna. Vi måste minska våra behov för att därigenom kunna minska våra enorma utsläpp. Vi har skapat den största delen av luft- och vattenföroreningar. Världens befolkning påverkar inte bara miljön genom utsläpp utan även genom att vi har odlat upp stora områden, olika grödor har fått ersätta den ursprungliga vegetationen. Genom bland annat jakt och fiske har även djurlivet blivit påverkat. För att världens befolkning skall få ved, pappersmassa och brädor så har mycket skog avverkats. Jag tror att vår miljöförstöring inte bara förstör miljön utan även skapar världskonflikter. Dessa konflikter skapas på grund av skilda åsikter om hur resurserna i ett land ska användas eller vad man skall göra åt vår förorenade miljö.
Sist, men inte mist, så påverkar I-ländernas dubbelmoral världsproblemen. Bland annat så är vi emot barnarbete och slavlöner, men vi köper gärna billiga varor i vår handel och blundar för att de exempelvis kan vara gjorda av barn. Oseriösa läkemedelsföretag utnyttjar U-länder. De låter utvecklingsländernas invånare testa oprövade läkemedel och får därmed se ifall de nya läkemedlen kan användas på industriländernas befolkning. I-ländernas farliga avfall blir köpta av utvecklingsländerna och förvaras därmed i U-länderna. Även industriländernas farliga fabriker byggs upp i utvecklingsländerna. Detta är fel. Vi i industriländerna utnyttjar utvecklingsländernas dåliga utbildning.


10. Historiens påverkan

När vi tänker på hur världen ser ut idag så tänker vi, tror jag, att världens befolkning gjort fel någon stans, men frågan är var?Jag skulle vilja påstå att vi gjorde fel när vi för första gången började kriga. Krig är fel, anser jag. Desto fler och större krig ett land är med i, desto större blir krigsskulden. Titta bara på I-landet Tyskland de var med och startade både första- och andra världskriget. Efter första kriget, som de förlorade, så hade landet en otroligt stor krigsskuld och därmed var inflationen, massproduktionen av pengar, ett faktum.
En kopp kaffe kostade en skottkär...