Sammanfattning: Vatten vs Stad– en referensstudie av sju vattenfrontprojekt i
norden, Johanna Ljungdahl och Linda Olsson
En stads vattenanknutna läge är en stor tillgång såväl för näringslivet som för
rekreation och upplevelser. Överallt i världen har städernas sjösida använts
för olika ändamål. Under industrialismen separerades många städer från vattnet
då hamn- och varvsverksamhet expanderade och tog över markområden. I takt med
denna expansion blev också utrymmet i staden begränsat och efter 1900-talets
mitt flyttade många verksamheter av detta slag till mer perifera lägen. Kvar
blev tomma landområden som ofta övertogs av stora trafikapparater. Under de
senaste åren har det blivit allt mer populärt och eftertraktat att bo
vattennära, både i Sverige och i andra länder. Många människor har en önskan om
tillgång till vatten i sin närmiljö. Under de senaste 30 åren har det därför
funnits idéer om att omvandla vattennära hamn-, industri- och trafikområden
till något som åter förenar staden med vattnet. Idag finns en trend att förnya
dessa outnyttjade markarealer till attraktiva områden för bostäder, kontor och
verksamheter, och i stort sett varje hamnstad har genomfört eller har planer på
att genomföra dessa omvandlingsprojekt. I norden har omvandling av hamnområdet
först kommit igång under senare år. Detta arbete är en referensstudie som
behandlar planprojekt där en sådan omvandling genomförts i sju städer i just
norden.
Syftet med studien är att studera, jämföra och ta del av erfarenheter från
olika vattenfrontprojekt. Studien ingår som en första del i projektet Vatten vs
stad och är ett gemensamt projekt som utgör ett underlag till följande delar av
arbetet; ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg och ett
bebyggelseförslag till Norra Munksjön i Jönköping. Resultatet utgör ett
referensmaterial som ska förse de enskilda bebyggelseförslagen med goda och
tillämpbara idéer. Studien är begränsad till att behandla omvandlingsområdet i
norden, eftersom länderna har liknande förutsättningar vad det gäller t ex
klimat, miljö, kultur och planprocess. Detta medför att exemplen blir mer
tillämpbara på de båda bebyggelseförslagen. De projekt som studerats är; Aker
Brygge i Oslo, Eriksberg i Göteborg, Norra Hamnen i Helsingborg, Bo01-området i
Malmö, Östra hamnen i Västerås, Sickla Udde och Sickla Kaj i Stockholm samt
Gräsviken i Helsingfors. För att själva få en uppfattning om de utvalda
projekten studerades artiklar, böcker och material om de olika städerna. Även
intervjuer med berörda personer och studiebesök genomfördes i de sju områdena
under arbetets gång.
Referensstudien är uppdelad i tre delar. Den första delen beskriver vattnets
betydelse för människan och för stadens utveckling. Den andra delen består av
sju kapitel där varje område beskrivs utifrån projektets förutsättningar,
planprocess, resultat, framtida utveckling och våra egna kommentarer. I den
tredje och sista delen diskuteras större begrepp som kan jämföras mellan de
olika projekten. För att förtydliga diskussionen har vi även tagit fram en
sammanfattande tabell över de viktigaste diskussionsfrågorna där fakta från de
sju tidigare kapitlen sammanställs. Diskussionen leder inte till några konkreta
slutsatser om hur ett vattenfront projekt ska genomföras eller utformas.
Istället belyses och diskuteras några punkter som är viktiga att ta ställning
till vid omvandling av gamla hamn-, trafik- och industriområden. Det är viktigt
att varje nytt projekt förblir unikt och att varje stad drar nytta av platsens
specifika karaktär och identitet och bygger vidare på detta. På så sätt kan ett
unikt område skapas, men som ändå har en historisk förankring och inte upplevs
som helt främmande i staden. Olika förutsättningar ger upphov till olika
lösningar och det är därför viktigt att inte andra områden kopieras utan att
kommunen noga tänker igenom vad som passar bäst på den aktuella platsen. Det
ska dock sägas att vissa lösningar kan fungera bra på flera olika platser och
att referensstudier av liknande projekt kan ge staden inspiration och nya idéer.
Sammanfattning: Vatten vs Stad – ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen
Göteborg, Johanna Ljungdahl
Göteborg har liksom många andra hamnstäder i Europa genomgått en utveckling där
hamnverksamheten i allt större utsträckning lämnar innerstaden. I takt med att
staden växer söker nu Göteborg nya användningssätt för de frigjorda
hamnområdena. Under 90-talet låg fokus framförallt på Norra Älvstrandens
landområden, men idag har det även blivit aktuellt att utreda Södra Älvstranden
som ett omvandlingsområde. Kommunen startade under hösten 2002 ett
programarbete kring delen Lilla Bommen till Järntorget. Under hösten 2003 finns
planer på att även se över den gällande översiktsplanen över Masthuggskajen,
som ligger direkt väster om denna del. En förutsättning för en omvandling av
hela Masthuggskajen är att Stena Line flyttar sin verksamhet. Området har idag
en ensidig markanvändning med förutom Stenas verksamhet mest kontor och stora
parkerings- samt trafikytor. Trafiken utgör tillsammans med Stenas inhägnade
terminal dessutom en barriär. Detta medför att få människor rör sig till fots
genom området, att många platser upplevs som otrygga att vistas på, särskilt
nattetid, samt att omkringliggande områdens invånare och besökare förhindras
använda det attraktiva läget vid vattnet.
Götatunneln står färdig vinter 2005-2006.Denna biltunnel ska leda under
stadskärnans norra del från Lilla Bommen till Järntorget och frigöra hamnen
från en större del av dagens biltrafiken. Väster om Järntorget leds trafiken
enligt planerna upp i marknivå förbi Masthuggskajen. Detta innebär att områden
söder om Götaleden även i fortsättningen kommer att skiljas från kajområdet.
Ett problem som där måste övervinnas är hur kontakten mellan kajen och
stadsdelarna söder om området ska kunna säkerställas.
Syftet med denna del av examensarbetet är att utforma ett bebyggelseförslag
till Masthuggskajen utifrån analyser av området och goda förebilder från den
tidigare gjorda referensstudien. Bebyggelseförslaget är utarbetat utifrån
tidigare ställningstagande, inventering och analys. Arbetet är uppdelat i tre
kapitel, där det första beskriver projektets förutsättningar; historik, dagens
markanvändning och tidigare ställningstaganden. Det andra är en analysdel som
studerar området med hjälp av tre analyser som utarbetats från tre ledord;
identitet, rörelse och helhet. Det sista kapitlet redovisar planförslaget under
rubrikerna planstruktur, trafik, bebyggelse, utemiljö samt service och
verksamheter. Texterna kompletteras med beskrivande kartor, illustrationer och
fotografier. Arbetet föregicks av inventeringar, studier av litteratur, besök
på hemsidor samt intressanta möten och diskussioner med berörda personer.
Ett viktigt ställningstagande som analysen resulterade var en förflyttning av
Stena Lines verksamhet och att Götatunneln förlängs västerut. Motivet till
dessa ställningstaganden är att en bättre länk till närliggande områden kan
skapas, som därmed ökar Masthuggskajens koppling till staden och omgivande
delars tillgänglighet till vattnet. Planförslaget går i stora drag ut på att
den befintliga kvartersstrukturen förlängs, vilket förankrar området till
resten av staden. Kvarterstrukturen längs kajen är mer uppsprucken mot väster
och vattnet, för att skapa ljusa gårdar med viss utsikt över Göta Älv.
Kvarteren är mot de trafikerade gatorna istället mer stängda för att minska
buller och luftföroreningar inne på gårdar och offentliga platser. Förslaget
innehåller byggnader för bostäder, verksamheter, handel, hotell och offentlig
verksamhet. Offentliga byggnader är lokaliserade vid strategiska platser och
ska fungera som nya målpunkter. Förslaget innebär kortfattat; 850-1150
lägenheter, 253 500 - 282 500 kvm verksamhetsyta, 3 200 parkeringsplatser och
ett e-tal på 1,75.
Sammanfattning: Vatten vs Stad – ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön
Jönköping, Linda Olsson
1998 startade Stadsbyggnadskontoret arbetet med Stadsbyggnadsvisionen som är en
vägledning för utveckling av Jönköpings centrala delar. Inom ramen för visionen
arbetar Jönköpings kommun med olika delprojekt, där det största av delprojekten
är projekt Norra Munksjön. Delprojektet syftar till att utveckla och förstärka
stadskärnan och skapa kontakt med vattnet, dels genom att med utfyllnad skapa
ny mark och dels genom att omvandla dagens trafik- och parkeringsytor, kring
den norra delen av Munksjön, till nya kvarter och vistelseytor. Sedan arbetet
med stadsbyggnadsvisionen startade har ett nytt resecentrum invigts och
Hamnparken rustats upp.
Runt om Jönköping finns det gott om vatten. De tre sjöarna, med Vättern som den
största, ligger alla i direkt anslutning till centrumkärnan. Jönköpings kommun
har som mål att utnyttja dessa möjligheter som sjöarna ger, på ett helt annat
sätt än vad som görs idag. Längs med den norra och västra delen av Munksjön går
idag en fyrfilig led och mellan Södra Strandgatan och centrum i norr upptas
marken av stora parkeringsytor. Tillgängligheten och kontakten med vattnet är
undermålig då trafiksystemet utgör en barriär. Jönköpings kommun har nu en
vision om att bygga om trafiksystemet och på så vis få tillgång till attraktiv
mark som kan användas till bostads- och verksamhetsområden. Det nya
trafiksystemet innebär en omfördelning av trafikflödet genom att en stor del av
trafiken istället leds på en ny bro över Munksjön. För att ytterligare få
tillgång till mark har utredningar gjorts angående en utfyllnad i den nordöstra
delen av Munksjön. Utfyllnadsområdet har utformats och avgränsats med särskild
hänsyn till stabilitet och bottenförhållanden samt vattenströmningen i sjön.
För utfyllnaden i Munksjöns nordöstra del och för grundläggningen av stöden för
den nya broförbindelsen över sjön erfordras en prövning hos miljödomstolen i
Växjö. Beslut om detta väntas den 16 maj.
Syftet med denna del av examensarbetet är att utforma ett bebyggelseförslag på
den nytillgängliga marken utifrån vissa givna förutsättningar samt den tidigare
gjorda referensstudien. Bebyggelseförslaget har utarbetats utifrån tidigare
ställningstagande, inventering och analys. Arbetet är uppdelat i tre kapitel.
Det första beskriver projektets förutsättningar; tidigare ställningstaganden,
historien kring Norra Munksjön samt hur området upplevs och används idag...