BAKGRUND:
Innebörden i begreppet ”god klassrumsmiljö” kan sägas bestå av faktorer i två kategorier. Dels fysiska faktorer som
ljus, ljud, luft och lokaler och dels mer ogripbara faktorer som stämningen i barngruppen och hur pedagogerna
genom sitt förhållningssätt skapar utrymme för lek och lärande. Leken är en del av förskoleklassen och
sociokulturella aspekter är mycket väsentliga för hela verksamheten. Det innebär att barnen påverkas av den sociala
och kulturella värld de lever i och genom leken lär sig dess sociala och kulturella koder. Den fysiska miljön i
klassrummet bör locka fram barnens fantasi och inspirera till lärande genom lek
SYFTE:
Syftet med undersökningen är att söka svar på hur några verksamma pedagoger anser att en god klassrumsmiljö i
förskoleklassen bör se ut samt att observera hur deras teorier stämmer med praktiken.
METOD:
En kvalitativ ansats har valts med inslag av tillvägagångssätt lånade från fenomenografi och etnografi. Den
kvalitativa ansatsen går på djupet för att finna enskilda individers tankar och uppfattningar, inte kollektivets. I
undersökningen har observation och intervju valts. Att kombinera dessa redskap ger en mer nyanserad bild av
verkligheten. Genom intervjuerna finner vi pedagogens uppfattning om hur miljön i förskoleklassen ska utformas
och i observationerna ser vi hur praktiken stämmer överens med deras teorier.
RESULTAT:
Resultatet visar att pedagogerna på många punkter har liknande tankar om vad en god klassrumsmiljö innebär och att
deras uppfattningar stämmer väl överens med det som observerades. Barns inflytande är en förutsättning för att de
ska bli säkra på sig själva och våga ta för sig i verksamheten. Detta kräver ett tillåtande klassrumsklimat och att
materialet i rummet inspirerar och finns tillgängligt. De didaktiska slutsatser som kan dras är att utformning av
lokaler i förskoleklass kräver tid och eftertanke. Precis som när de pedagogiska aktiviteterna planer...
