OECD uppger att handeln med piratkopierade varor uppgick till 200 miljarder USD under bara år 2005, samtidigt menar de att den verkliga siffran troligtvis är betydligt högre. Asien bedöms av OECD vara den största källan till piratkopierade varor, och Kina är världsetta. Samtidigt ökar antalet svenska företag i Kina explosionsartat. Under 2007 etablerades ett svenskt företag var fjärde dag i Kina.Syftet med uppsatsen är att analysera hur svenska företag i Kina kan skydda sig mot piratkopiering. Syftet är således även att diskutera de olika möjligheter och hinder företagen står inför.Uppsatsen är hermeneutiskt skriven med ett kvalitativt angreppssätt. Uppsatsen grundar sig dels på en litteraturstudie, dels på egna primärkällor. Primärkällorna består av fem intervjuer med personer verksamma i Shanghai med olika kopplingar till piratkopiering samt en enkätstudie riktad till svenska företag i Kina.Uppsatsen är starkt influerad av contingency theory (situationsteorin) som menar att hur företag bäst organiserar sig beror på hur företaget och klimatet det verkar i ser ut. Således angrips problemet genom att beskriva hur olika lands- och företagsspecifika faktorer inverkar på de svenska företagens förmåga att hantera piratkopiering. För att beskriva hur företagens olika mellanhavanden med exempelvis leverantörer och anställda inverkar på problemet kompletteras contingency theory med intressentmodellen.Det kommer att ta lång tid innan svenska företag kan åtnjuta samma juridiska skydd i Kina som Sverige idag erbjuder. Den kinesiska regeringen är åtminstone utåt sett lyhörd och välvilligt inställd, det som hindrar är bland annat protektionism, mutor och korruption. I takt med att kinesiska företag blir mer medvetna om skydd av immateriella rättigheter och antalet kinesiska patentansökningar ökar finns det mycket som talar för att utvecklingen går åt rätt håll. I väntan på att det rättsliga systemet utvecklas är det av stor vikt att de svenska f...
