Bakgrund: Forskningen kring implementeringsprocesser inom folkhälsoområdet ärfortfarande relativt begränsad. Implementering handlar om att få en ny metod eller ett nyttprogram att användas i ordinarie verksamhet som en ordinarie metod. Betydelsen avimplementering är att förverkliga och genomföra, men också att det som görs får den verkanoch den effekt som avses och önskas. För att slutresultatet av en ny metod ska bli bra är det avstörsta vikt att implementeringen fungerar. Det spelar ingen roll hur väl fungerande metodenär, om den inte lyckas förankras i verksamheten. Syfte: Syftet med studien var att undersökamöjligheter och hinder vid implementering av ett program för socialt och emotionellt lärande,StegVis, bland barn i åldrarna fyra till sex år i förskolan/skolan. Metod: På uppdrag avfolkhälsoteamet i norra Örebro län genomfördes en utvärdering av implementeringen avprogrammet i de fyra kommunerna Lindesberg, Nora, Hällefors och Ljusnarsberg.Undersökningen riktade sig till samtliga pedagoger i dessa fyra kommuner som fullföljtutbildningen i StegVis 1, sammantaget 182 stycken. Eftersom önskan var att nå ett större antalpedagoger valdes en kvantitativ metod med kvalitativa inslag. Datainsamling skedde genompostenkäter. Insamlad data analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS och denkvalitativa analysmetoden meningskoncentrering. Resultat: Totalt var svarsfrekvensen 37 %vilket innebar en för låg svarsfrekvens för generalisering av resultatet. 72 % avrespondenterna arbetade på en förskola/skola som vid svarstillfället använde sig av StegVis 1i verksamheten. Sammantaget hade ungefär 90 % av respondenterna arbetat på enförskola/skola som vid något tillfälle sedan fullföljd utbildning hade använt sig av StegVis 1 iverksamheten. Av de respondenter som deltagit i undersökningen var majoriteten nöjd medStegVis som program. De flesta angav att det praktiska införandet har fungerat bra ochprogramföljsamheten var relativt hög med några få undantag. Faktorer som möjliggjortimplementeringen av StegVis 1 är behov av socialt och emotionellt lärande, positiva attityder,stöd från ledning, synliga effekter av programmet, tillgång till lokaler, flexibilitet samtbestämda tider för utförande. Faktorer som visat sig hindra implementeringen av StegVis 1 ärproblem med gruppsammansättning, brist på stöd från kollegor, brist på tid till planering ochutförande samt lokalbrist. Diskussion/slutsatser: Resultatet har kopplats till tidigare forskningoch de tendenser som iakttagits stämmer väl överens med tidigare teorier och modeller.StegVis indikeras vara relevant som program då behovet av socialt och emotionellt lärande iförskolan/skolan verkar finnas, vilket i ett inledningsskede möjliggör implementeringsprocessen.Vidare tenderar andra underlättande implementeringsfaktorer vara olika viktigaberoende på var i implementeringsprocessen programmet befinner sig. Programföljsamhetenär överlag god, men hade antagligen gynnats av tydligare mål och riktlinjer för programmet ide olika verksamheterna. En uppföljnings-, utbytesträff hade kunnat vara värdefull för attunderlätta utvecklingen av goda färdigheter i programmet hos pedagogerna. Framtidaforskning: Ett förslag...
