I dagens Sverige har många barn på våra skolor en flerspråkig och mångkulturell
bakgrund. På en del skolor i invandrartäta områden finns det få barn med
svenskfödda föräldrar. Denna uppsats granskar utbildningsvillkoren i ett
socialt och etniskt segregerat område. Syftet med denna undersökning är att
utveckla kunskap om invandrarbarns möte med den svenska skolkontexten ur ett
lärarperspektiv. Följande frågor ställdes: Hur ser utbildningskontexten ut för
invandrarbarn i en invandrartät skola, och vilka konsekvenser får denna kontext
för barnens kunskapsutveckling? Rektor och fem lärare intervjuades med hjälp av
en semistrukturerad intervjumanual. Kvalitativa intervjuer genomfördes vid en
och samma skola i södra Sverige, där 80-85 procent av eleverna har ett annat
modersmål än det svenska. En av lärarna undervisade i förberedelseklasserna.
Vid tolkning av resultatet användes Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori
som visar att utvecklingsprocessen påverkas av relationer i och mellan olika
miljöuppsättningarna, men även av de större sociala sammanhang som dessa ingår
i. Barn influeras av familj, kamrater och skola men de påverkas också indirekt
av politiska beslut. Tolkningen bygger på hermeneutisk ansats med pendling
mellan helhet och delar. Resultatet visar att på makronivå bestäms att svenska
lagar, normer och värderingar ska vara rådande i skolkontexten. Detta får till
följd att elevernas kunskapsinhämtande sker på ett främmande språk. På exonivå
införlivas medias negativa syn på skola och område hos eleverna, vars självbild
sjunker och lärarna gör allt för att bygga upp den igen. På mesonivå
kompliceras föräldrakontakten mellan hem och skola av att tolk får anlitas. På
mikronivå i förberedelseklasser läggs grunden till barnens fortsatta skolgång.
Alla elever i de vanliga klasserna språktestas och de som behöver mest stöd får
det. Barnens identiteter som klasskamrater är viktigare än ursprung, som bara
kommer fram vid konflikter. Resultatet jämförs med tidigare forskning och det
vis...
