Denna uppsats syfte är att ta reda på hur hur den vertikala maktdelningen
har sett ut i Ryssland mellan 1991 fram till 2004. De frågeställningar som
uppsatsen ämnar besvara är hur den vetikala maktdelningen har sett ut under
denna period samt om det ha funnits federalistiska och/eller enhetstaliga
drag under denna tid. Det som framkommit gällande detta är att det vid år
1991 rådde en inneboende konflikt mellan centrum och regionerna. Detta är
ett federalistiskt drag. den hade att göra med att regionerna hade börjat
kräva mer självständighet från centralmakten. I denna konflikt hade även en
process som skulle bestämma vilken federation som Ryssland skulle bli
påbörjats. Regionerna ville ha en federation som skulle vara baserad på
avtal där centralmakten position skulle kunna gå att förbises i vissa fall.
Moskva ville att det skulle finnas en klar uppdelning av makten mellan
regioner och centrum. 1991 inrättade presidnet Jeltsin två ämbeten i syfte
att få ett starkt grepp över provinser som höll på att öka sin
självständighet. Det första ämbetet, ställföreträdarna var ett försök från
den centrala makten att återinföra makt över provinserna. Dessa var inte
alltför effektiva i sitt ämbete. Ställföreträdarna är ett enhetstaligt drag
då de liknar det prfektämbete som förkommer i vissa enhetsstater. Det andra
ämbetet, guvernörämbetet, skulle fungera som en verkställande makt men de
skulle vara lojala till Jeltsin. Dessa kom emellertid att söka sig från
Moskva då Jeltsin började tala om att de skulle kunna bli folkvalda. De
fick
även rätt att utse sin egen regering vilket kan ses som ett enhetsstaligt
drag där centtrum delegerar ut befogenheter till regionerna. Jeltsin hade
även rätt att avskeda guvernörerna vilket är ett enhetstaligt drag där
centrum drar in befogenheter från regional nivå. !993 inrättades en ny
konstitution för den vertikala maktdelningen . Däe beskrevs det hur makten
skulle vara fördelad mellan centrum occh regioner.Detta är ett
ffederalistiskt drag. 1995 godkände Jeltsin val av guvernörer i vissa
regioner. Jeltsin behövde deras stöd för att möta den starka
vänsteroppositionen i duman. Denna handling kan ses som det köpslående
mellan regioner och centralmakt som kan förekomma i både federationer och
enhetstater.
Vad som framkommit gällande den vertikala maktdelningen under Vladimir
Putins tid som presidnet fram till år 2004 är följande. År 200 delades
Ryssland in sju distrikt där ett sändebud för presidenten skulle övervaka
varje distrikt. Dessa likande Jletsins tidigare Ställföreträdare men de
fick mer befogenheter. Detta är ett enhetatligt drag precis som det var
under Jeltsins tid. Vad som även skett är att en lagfrörd reform har införts
som ger Putin rätt att upplösa regionala parlament och avsätta regionala
maktutövare som kränker federala lagar. Denna laag är ett enhetsstaligt
drag i och med att cnetralmakten fick möjlighet att dra in befogenheter på
regional nivå. En annnan lagförd reform som tagits i bruk gör att regional
lagar, rättigheter och dekret ska anpassas efter federala lagar. I fall
detta inte efterföljs kan den föregående reformen tillämpas. Denna reform
kanses som ett nationellt bindande beslut som står över regionala beslut
och som är förekommande bland enhetsstater. Putin fråntog även år 2000 via
en reform guvernörernas rätt at...
