Efter murens fall - migrationsströmmar från öst till väst i det återförenade Tyskland 1989-2005

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Berlinmurens fall och Tysklands enande förändrade migrationen till och inom Tyskland. Vår uppsats undersöker hur migrationsströmmarna efter Murens fall ser ut, på vilket sätt de har förändrats, varför dessa minskat och vänt. Uppsatsen byggs på en deskriptiv studie och utgår från den neoklassiska migrationsteorin med närbesläktade teorier för att söka en förklaring. Den största gruppen migranter utgjordes av Spätaussiedler/Aussiedler från främst före detta Sovjetunionen samt Übersiedler från det forna Östtyskland. Migrationen till Tyskland har under tidigare år också karaktäriserats av arbetskraftsmigration och Gästarbetare, vilka hade en uppgång från andra världskriget fram till den ekonomiska krisen år 1973 då migrationen övergick till karaktären av familjeåterförening. Migrationsströmmarna ökande kraftigt från öst till väst, men avtog efter hand och i dag är migrationen mellan dem östra och västra förbundsländerna låg, även migrationen från dem östeuropeiska länderna har minskat stort. Anledningen till detta ser vi vara dels lagförändringar dels att situationen i migranternas hemländer har förbättrats. Framförallt är det unga och välutbildade som flyttar från öst. Migrationsströmmarna har dock ebbat ut och en tidigare tydlig migration från öst till väst har snarare ersatts av en aktiv gränspendling. Vi ser också en återkommande farhåga från de västeuropeiska länderna då den europeiska unionen har utvidgats, först söder ut och nu öster ut, att de nya medlemsländerna skulle ge en stor migrationsvåg. Migrationen från östra till västra Europa kommer, som vi kan se, inte att följa det migrationsmönster som flytten från södra till norra Europa visade. Den senaste ...