Examensarbetet är ett förnyelseprojekt i centrala Karlskrona. Planområdet
utgörs av ett stycke utfylld landmassa vilken nyttjats som oljehamn sedan
mitten av 1950-talet. Området är aktuellt som förnyelseområde då den pågående
verksamheten successivt skall avvecklas fram till år 2010.
På samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskrona har en stigande efterfrågan på
centrala lägen för bostäder och verksamheter uppmärksammats. I översiktsplanen
har denna efterfrågan besvarats med en planberedskap där en rad
utvecklingsområden pekats ut. Oljehamnen på Hattholmen är ett av dessa
utvecklingsområden.
Hattholmens läge i stadsstrukturen innebär både goda utvecklingsmöjligheter och
svårhanterliga problem. Området har ett centralt och attraktivt läge vid
hamnfjärden samt ett gott transport- och skyltläge längs Karlskronas infart
Österleden. Läget norr om hamnfjärden och öster om Österleden innebär dock att
området är både isolerat från omgivande stadsdelar och bullerstört. Det mest
väsentliga i ett förnyelsearbete av området blir därför att dra nytta av det
centrala läget med vackra utblickar, att stärka områdets integration i den
omgivande stadsstrukturen samt att uppnå en god närmiljö längs den tungt
trafikerade Österleden.
Visionen har varit att skapa en tät och funktionsintegrerad stadsdel som är
långsiktigt hållbar. Exploateringsgraden föreslås bli hög för att skapa
gynnsamma förutsättningar för kollektivtrafik och närservice, men framförallt
för att så många som möjligt skall kunna dra nytta av det centrala läget och
därigenom klara sitt vardagliga rörelsemönster utan att vara beroende av bil.
Genom att skapa ett område med tät och funktionsblandad markanvändning och som
är välintegrerat med omgivande stadsdelar är förhoppningen att området skall
bli fullt av liv och rörelse samt ha lätt för att anpassa sig till nya och
oförutsedda förutsättningar.
I det inledande avsnittet ges en kort bakgrund till funktionalismens tillkomst
som ledande stadsbyggnadsideal. Funktionalistiska principer för strukturering
och gestaltning av stadsbyggandet var förhärskande under större delen av
1900-talet och anses av samtiden ligga bakom många av dagens problem. Problemen
innebär i stora drag att funktionalismens principer frångick den traditionella
europeiska kvartersstaden. Detta har resulterat i en explosiv utglesning av
stadsbebyggelsen ut över tidigare orörda markområden. Genom att
funktionsseparera områden för boende, arbete och centrumverksamhet så har
avstånden i människors vardagliga rörelsemönster ökat och därmed skapat ett
utbrett bilberoende. Bilen har gjort en utspridd och funktionsseparerad
stadsbebyggelse möjlig, en struktur som både är energikrävande och svår att
försörja med kollektivtrafik.
Dagens samhällsplanering kretsar kring strategier och mål som benämns hållbar
utveckling eller förtätning med kvalitet. Med dessa mål och strategier vill man
tillbaka till den traditionella kvartersstadens täta bebyggelsemiljöer med
blandade funktioner. Genom att förtäta inom befintliga bebyggelsemiljöer och
genom att återanvända mark som blivit tillgänglig på grund av näringslivets
strukturomvandling kan man bromsa utglesningen av stadsbebyggelsen och därmed
de allt längre avstånden i människors vardagliga rörelsemönster. Mark är en
ändlig resurs som bör utnyttjas effektivt, särskil...