Sammanfattning
Analys
Marieholm ligger i ett storskaligt landskap i Göta älvs dalgång endast 3km
nordöst från Göteborgs centrum. Denna lokalisering sågs som ocentral när
området exploaterades i början av 1900-talet. Sedan dess har Göteborg vuxit och
Marieholms läge anses nu mer centralt. Den industriella användningen har format
området vilket får en rad konsekvenser. Kommunikationerna domineras av bil och
tågtrafik med motorvägen mot Karlstad som det dominerande inslaget.
Den industriella användningen präglar området och hade säkert fortsatt om inte
ett antal väg och spårprojekt gjort det aktuellt att titta på området. Den
största förändringen är Partihallsförbindelsen med en tunnel under Göta älv.
Referensstudier
Eriksberg i Göteborg och Sickla i Stockholm har använts som referensobjekt. De
har mycket gemensamt med varandra och med planområdet. De ligger båda på gammal
hamn och industrimark vid vattnet. Områdena ligger båda en bit från centrum men
är ändå utformade som en del av staden. Eriksberg är utformat med avseende på
blandstad eller den goda staden och Sickla med avseende på stadsmässighet
vilket är två likartade begrepp.
Bebyggelsestrukturen och gårdsutformningen är nästan identisk. Den består av
ett nästintill slutet kvarter med vissa öppningar för sol och utsikt. Gemensamt
för de båda områdena är att de känns lite som öar i övriga staden. Sickla är
något mer integrerat där bebyggelsen på söder bättre knyter an till området.
Sickla har också jobbat mer med grönskan vilket märks på anknytningarna till
omgivande områden med t ex gröna övergångar. Eriksberg har satsat mer på att
sätta området på kartan med olika evenemang.
Blandstadsbegreppet
Begreppet blandstad började användas i Göteborg i samband med planeringen av
Norra Älvstranden. Tanken var att undvika sovstäder och istället skapa en
levande stad. Blandstad uppkom som en reaktion mot den zonerade staden med liv
och rörelse endast vissa tider på dygnet. Visionen från Stadsbyggnadskontoret i
Göteborg är att:
”Alla ska kunna, vilja och våga befolka stadens gator och andra offentliga
rum.” (Stadsbyggnadskontoret Göteborg 2003 s 8) samt att ” En blandstad ska
bygga på närhet i bemärkelsen att invånarna kan välja att ha sitt vardagsliv
inom rimligt avstånd.” (Stadsbyggnadskontoret Göteborg 2003 s 6)
Tanken med blandstad är att integrera funktioner till så stor del som möjligt
dels för att åtminstone några har nära till jobbet men också för att skapa liv
och rörelse under större delen av dygnet. Idealet är en optimal blandning med
alla funktioner i samma byggnader. Detta är knappast möjligt då olika
funktioner har olika krav och önskemål. Målsättningen är att integrera så
mycket som möjligt men så smart som möjligt. Integrationen sker både på
byggnadsnivå och på kvartersnivå.
Begreppet blandstad tydliggörs genom en jämförelse av Haga, som ett exempel på
blandstad, mot Hammarkullen, som ett exempel på ett mer funktionsseparerat
område.
Min slutsats är att trots många problem med blandstad som t ex störningar i
form av buller och krav från marknaden t ex med extern etableringar så tycker
jag det är värt att bygga blandstad men inte överallt. Blandstaden bör ligga
där den blir en tillgång för omkringliggande områden eller där en komplettering
med blandstad innebär förbättringar för området. Det handlar hela tiden om att
utgå från platsens förutsättningar. Exempel på detta kan vara att placera
bostäder längs med viktiga stråk för att göra dem tryggare.
Förslag
Tanken med mitt förslag är att bygga blandstad där det finns bäst
förutsättningar och utnyttjar andra kvaliteter som grönska och bättre
solförhållanden där förutsättningar för blandstad inte är lika gynnsamma. Högst
grad av blandstad skapas där det finns bäst förutsättningar för handeln d.v.s.
där genomströmning av människor är störst. Därför utnyttjas områdena vid av och
påfarterna till motorvägen samt Gamlestadstorget till centrumpunkter. ...
