Östersjön

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Känsligheten

Östersjön är det största brackvattnet på jorden. Med brackvatten menas att vattnet varken är salt eller sött. Orsaken till detta, är allt sötvatten från älvar och liknande som rinner in i östersjön från norr, och allt saltvatten som kommer in från söder genom Öresund och de danska sunden.
P.g.a. detta brackvatten är det väldigt få arter som kan trivas bra i Östersjön. Havsarterna tycker det är för sött, sötvattenarterna tycker att det är för salt. Det är dels därför djur och växter är allmänt känsligare för t.ex. gifter än arter i Västerhavet. Andra orsaker till överkänsligheten är att Östersjön har ett medeldjup på 55 m, och räknat per volymsenhet blir därför belastningen hårdare, och att det tar ca 25 år för vattnet i Östersjön att bytas ut.


Övergödningen

Östersjön är skiktat i flera lager, alla växter som producerar syre befinner sig högre upp där det finns ljus, medan det i det undre lagret bara finns djur som konsumerar syre. Om man då släpper ner mat till djuren i det undre lagret, d.v.s. man göder vattnet, blir det många djur och bakterier och syret tar snabbt slut. Övergödningen leder också till att algblomningen ökar kraftigt, och bildar en grön algsoppa i vattnet. En del av algerna kan även vara giftiga (orsakar diarré, kräkningar och utslag. Även dödsfall av husdjur har inträffat)
Det är alltså övergödning som är ett av hoten mot Östersjön, och det är utsläpp av kväve och fosfor som orsakar den.

Östersjöns avvattningsområde omfattar ca 80 miljoner människor, och alla släpper ut kväve och fosfor som slutligen hamnar i Östersjön. De största mängderna släpper vi ut genom jordbruk, avlopp/reningsverk och luften (avgasutsläpp från bilar). Våra avlopp och reningsverk har dock blivit effektivare, och släpper inte ut lika mycket fosfor som innan. Jordbruket har också minskat sina utsläpp av kväve, då de minskat användningen av konstgödsel. Men jordbruken i Östeuropa står inför en omfattande modernisering, och om de inte lär sig av våra misstag av att använda konstgödsel, bådar det inte gott för Östersjöns framtid.

Miljögifterna

Miljögifter som släpps ut i Östersjön är bl.a. PCB och DDT. Inga arter tar nytta av dessa, och de som lider mest är sälar, havsörnar och fiskar. På så vis påverkas ju även vi människor, då vi äter fisk.
Kombinationen av miljögifter och utfiskning hotar nu att utrota Östersjöns bestånd av lax, samma gäller torsken.


Lösningarna

För att ytterligare minska utsläppen av kväve, fosfor och miljögifter måste man ju sluta med konstgödsel inom jordbruken, och få Östeuropa att inte börja med konstgödsel över huvudtaget! Bara en halvering av utsläppen av kväve och fosfor gör mycket gott för Östersjöns framtid.
Vad gäller luftutsläppen, d.v.s. utsläppen från vägtrafiken, tycker jag att man ska uppfinna sådana fordon som kanske drivs av metanol eller etanol, som bara avger ofarliga ämnen. Eller det man kan göra redan nu är att använda tåg när man ska resa längre sträckor, för tågen släpper heller ej ut stora mängder av farliga ämnen.
Man kan också minska utsläppen genom att kompostera och åter...