Det finns inget som specifikt kan benämnas som antroposofisk landskapsarkitektur. Dock bidrar den antroposofiska helhetssynen till en omsorg om landskapet och en förkärlek att tydligare visualisera samband. Man menar att människan måste ta ett högre moraliskt ansvar för sin omvärld och tänka i kretslopp istället för avfall. Samtidigt finns inom antroposofin en ständig medvetenhet om de estetiska aspekterna på såväl detaljnivå som i det övergripande landskapet. Läran grundades av österrikaren Rudolf Steiner i början av 1900-talet, mycket av hans tankar var vidareutvecklingar av Johann Wolfgang von Goethes filosofier. Steiner introducerade de biodynamiska odlingsmetoderna och grundade även den första Waldorfskolan. I Sverige har trädgården vid Rudolf Steinerseminariet i Ytterjärna agerat förebild när gäller att arbeta med landskapet utifrån antroposofiska värderingar. Det är främst konstnären, pedagogen och trädgårdsmästaren Arne Klingborg som ligger bakom dess utformning. Klingborgs syn på trädgården och trädgårdsmästarens roll har även spridits till många icke-antroposofiska trädgårdar i Sverige.
There is no such thing as an anthroposophical landscape architecture. The overall perspective that anthroposophy provides may however result in a deeper concern for the landscape. It is mankind’s duty to take a moral responsibility for our mutual world. Meanwhile, anthroposophy practices a constant awareness of the esthetical aspects of our surroundings. Anthroposophy was initiated by the Austrian Rudolf Steiner in the early twentieth century. Many of his thoughts were further developments of the philosophies of Johann Wolfgang von Goethe. Steiner introduced biodynamical cultivation and was also the founder of the first Waldorf-school. The garden of the Rudolf Steiner seminar in Ytterjärna has been a role model for anthroposophical values in landscape engineering in Swe...
