Bakgrund och problemdiskussion: Det har det senaste decenniet framkommit flera
kommunala skandaler. Skandalerna har oftast avslöjats av massmedia istället för av de
kommunala revisorerna, vilket har gjort att revisorernas arbete och funktion har ifrågasatts.
Medborgarna måste ha förtroende för revisionen för att ha tilltro till demokrati och
rättssäkerhet. En stor del av kritiken handlar om att kommunens revisorer är politiker och att
detta kan påverka deras oberoende.
Syfte: Vi har valt att undersöka hur de förtroendevalda revisorernas uppdrag och arbete ser
ut. Ett av flera krav för att revisionen ska fungera som ett bra kontrollinstrument är att
revisorn är oberoende. Med anledning därav är vårt syfte att ta reda på hur den
förtroendevalda revisorn uppfattar sitt oberoende.
Avgränsning: Vi har valt att avgränsa vår studie till tre västsvenska kommuner. Revision i
kommunala bolag behandlas inte. Valet av respondenter är avgränsat till kommunrevisorer
och fullmäktigeledamöter.
Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden. Empirin består av intervjuer med tre
revisorer och tre fullmäktigeledamöter. Vi har knutit samman det empiriska materialet med
våra sekundärkällor, som till största delen består av vetenskaplig litteratur, statens offentliga
utredningar samt skrifter utgivna av Sveriges Kommuner och Landsting.
Analys och slutsats: Den viktigaste frågan är hur revisorn tar på sig rollen som oberoende
granskare. Revisorerna vi pratat med är medvetna om vad som krävs och vad som kan
påverka oberoendet. För att revisorerna ska vara oberoende anser vi att de inte samtidigt bör
ha andra uppdrag i kommunen. Denna syn delar även merparten av respondenterna. I vår
analys har vi diskuterat problemet med att det inte ställs några krav på kommunrevisorernas
sakkunskap inom revision. Vi har kommit fram till att revisorernas lokalkännedom och
erfarenhet av kommunal verksamhet behövs, vilket är ett kriter...
