Debatten om det rimliga i att tillämpa rörliga belöningsmodeller i form av bonusar och optionsprogram som ersättning för utfört arbete tycks återkomma varje vår i svensk massmedia. Många undrar varför allt fler svenska företag väljer att följa denna trend, särskilt som studier visar att något samband inte kan påvisas mellan prestation i form av måluppfyllelse och rörlig lön annat än med speciella förutsättningar. Mot denna bakgrund ter det sig intressant att vundersöka vilka faktorer som är styrande vid valet av lämplig belöningsmodell hos svenska företag. Ett sätt att öka insikten på är att göra en djupstudie på något lämpligt företag. Valet föll på Investor, bland annat för att bolaget på årets bolagsstämma beslutade anta ett nytt belöningsprogram. Syftet med uppsatsen är att precisera de faktorer som var kritiska för Investor vid utformning av belöningsmodellen avseende bolagets ledningsgrupp samt att undersöka hur denna modell överensstämmer med relevant motivationsteori. Under teoriavsnittet beskrivs dels förväntansteorin, dels måluppfyllelseteorin, två relevanta teorierna inom motivationsforskningen. Förväntansteorin beskriver ett antal faktorer som påverkar motivationen. Måluppfyllelseteorin anger bland annat fyra metoder att framgångsrikt kombinera rörlig lön med hög prestation. Studien visar att Investor troligen påverkats av debatten i massmedia och anpassat sin belöningsmodell bland annat genom att införa individuella kvalitativa mål för bolagets chefer. Konkurrensen om bra chefer har bidragit till att Investor valt att imitera andra aktörers belöningsmodeller i ett isomorfiskt beteende. Med det uttalade syftet att skapa långsiktiga relationer med sina chefer har den aktierelaterade belöningen försetts...