Den tidigmoderna perioden (1500-1600-TALEN)

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Upptäcktsresorna

1400- och 1500-talen präglades av världsomseglingarna. Europeiska sjöfarare gav sig ut på dittills okända hav och nådde områden de inte tidigare vetat om. Asien, Afrika och Amerika – alla ”nya” kontinenter för européerna. Där kom man i kontakt med nya människor som stod på samma teknologiska och kulturella nivå som dem själva. Ett nytt sätt att se på världen följde oundvikligt.

År 1497 åkte Vasco da Gama iväg från Portugisen. Han och hans flotta rundade Godahoppsudden och fortsatte norrut längs Afrikas östkust, ut på Indiska oceanen. 1498 kom de fram till handelsstaden Calicut på Indiens västkust.

Samtidigt var Spanien också ute efter att hitta en sjöväg till Indien. Italienaren Christofer Columbus satte ut med sin expedition, övertygad om att han skulle kunna komma till Indien genom att åka västerut. Han nådde Bahamaöarna i Västindien efter drygt en månad, men insåg aldrig under sina resor att det var en ny kontinent han hittat, inte Indien.

Varför gjorde man då resorna? Svaret är enkelt – man ville ha tag i kryddor, och det hade Indien, utan att behöva gå genom muslimernas mellanhänder.


Vetenskap

Vid det här laget visste man att Jorden var rund, men man trodde fortfarande att Jorden var universums centrum. Den teorin gick dock inte ihop med observationerna som astronomerna gjorde. Det var mer förståeligt om man satte solen i mitten! Det var Nicolaus Kopernikus, en polsk astronom, som till slut tog steget ut och påstod att solen var centrum i universum, år 1543.

Det dröjde dock ytterligare hundra år innan den medeltida världsbilden föll.


Reformationen

Kyrkan försökte stå emot de nya upptäckterna, men lyckades inte så bra. Den katolska kyrkan hade inte längre lika stort inflytande, framför allt inte i Europa.

1917 spikade Martin Luther, munk och professor i kyrkolära, upp 95 teser på slottskyrkans port i Wittenberg. Kritiken riktade sig mot att kyrkan blivit för rik och maktfullkomlig – den hade glömt bort sina religiösa ideal. Luther tyckte att man skulle återvända till de tankar som fanns i Bibeln.

Denna reformrörelse mot den katolska kyrkan kallas ”reformationen”. Den viktigaste grenen brukar kallas protestantism.

Många furstar såg här en chans att öka sin egen makt, genom att krossa kyrkans inflytande och själva ta över. Andra furstar, framför allt i södra och centrala Europa, ställde sig på den katolska kyrkans sida (”motreformationen”). Religionskrig utbröt mellan reformationens och motreformationens länder. Det största var Det trettioåriga kriget (1618-1648).


Den spanska armadan

Den 30 juli 1588 gick Spanien till attack mot England med en av de största flottorna någonsin. Philip II hade satt flottan i vatten ett år tidigare, för att ta sig till England och erövra landet. Han ansåg att Englands drottning, Elisabet I, var en ”mördare”. Hon hade låtit halshugga Skottlands drottning, Maria Stuart, 1587.

Befälhavare på den stora armadan var Medina Sidonia.

Armadan var nära nog oövervinnelig, vilket både Philip II och Sidonia var medvetna om. Den 6:e augusti närmade de sig den engelska kusten. De skulle möta upp med marktrupperna där – men fick veta att de fortfarande var två veckor därifrån. Engelsmännen var fortfarande ganska lugna, men det blev värre när de faktiskt såg den enorma armadan.

Vid midnatt den 7:e augusti skickade engelsmännen in ”brännare” in i armadan. ”Brännare” var brinnande skepp fyllda med explosivt material. En enda brännare kunde förstöra ett flertal skepp.

Dagen efter fanns bara 5-7 av armadans många skepp kvar. Då satte engelsmännen in dödsstöten, och ett stort blodbad följde. Sammanlagt dog 20 000 spanjorer – och 60 engelsmän.


Drottning Elisabet av England

Drottning Elisabet regerade över England i 45 år. Under den här tiden förändrades landet snabbt, men Elisabet styrde England skickligt fram till sin död år 1603. Många av Europas kungar och furstar friade till henne – bland annat Sveriges kung Erik XIV och – som tidigare sagts – Filip II av Spanien. Elisabet sade dock aldrig ja till någon, eftersom hon var van vid att själv bestämma. Hade hon gift sig så skulle mannen tagit över makten.

Drottning Elisabet hade en stor betydelse för William Shakespeare, då monarkens intresse för teater var mycket betydande för dem, eftersom puritanerna ville stänga teatrarna.

Det fanns ett fåtal andra kända drottningar under den europeiska historien. Bland andra Isabella av Kastilien och drottning Kristina av Sverige. Precis som Elisabet valde Kristina att aldrig gifta sig.


Trettioåriga kriget

Det trettioåriga kriget är det första europeiska storkriget. Det började år 1618 och varade i 30 år, till 1948. Det började som ett religionskrig i Tyskland, med den tyskromerska kejsaren på ena sidan och protestantiska furstar på den andra sidan.

Kriget växte dock, och Frankrike gick med den protestantiska sidan. Under det trettioåriga kriget kom nästan alla de europeiska staterna att vara inblandade vid någon tidpunkt. Kriget avslutades med den Westfaliska freden år 1648.


Kaffet

Kaffet såg till en början som ”Satans dryck” när den kom till Europa på 1600-talet. Kaffebönorna hade dock funnits och rostats länge; redan på 1200-talet började man rosta dem och på 1400-talet kom de första kaffehusen till Mecka.

Stämpeln som ”Satans dryck” försvann efter att Påven i Rom druckit kaffe och sade, ”Denna Satansdrycken är ju så delikat att det vore sorgligt att låta de otrogna ha ensamrätt på den. Låt oss lura Satan genom att döpa den.”

Därefter dracks det kaffe över hela Europa…


Isaak Newton

Isaak Newton föddes år 1642, samma år som Galileo Galilei dog. Under den här tiden skedde ett flertal saker i England. År 1660 återinfördes monarkin i landet. Ett år senare började Newton på universitet. Under de ...