Bakgrund: Av tradition har det funnits två redovisningsmodeller i de industrialiserade
länderna, den anglosaxiska respektive den kontinentala. USA är ett exempel på ett land
där man tillämpat den anglosaxiska modellen medan man i Sverige sedan länge har
tillämpat den kontinentala. Under senare år har den anglosaxiska redovisningsmodellen
kommit att dominera över den kontinentala. Sedan januari 2005 gäller inom EU ett nytt
regelverk som svenska noterade koncernbolag har att följa, vilket är framtaget av IASB.
Detta har medfört tämligen stora förändringar i redovisningsarbetet. I USA har
motsvarande regelverk framtaget av FASB tillämpats sedan 2002, vilket bidragit till att
man där har större erfarenhet av de nya bestämmelserna och kunnat få fram en mer
inarbetad praxis bland företagen. Gauffin och Nilsson har jämfört hur svenska och
amerikanska börsföretag, som genomfört företagsförvärv, redovisade immateriella
tillgångar och goodwill enligt de nya regelverken för år 2005. Deras studie kunde inte
påvisa några markanta skillnader mellan länderna vad gäller fördelning av immateriella
tillgångar på goodwill och identifierbara sådana i samband med rörelseförvärv.
Syfte och avgränsningar: Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns
skillnader i redovisningen av immateriella tillgångar och goodwill mellan svenska och
amerikanska företag då man går ner på branschnivå. Vidare skall orsaken till eventuella
skillnader analyseras samt utvärderas. Vi har valt att avgränsa studien till att innefatta
Telebolag för att därefter göra ett urval av två företag inom respektive land.
Metod: Basen för vår uppsats har varit att gå igenom och granska gällande regelverk
samt valda företags årsredovisningar för år 2006 i syfte att utläsa eventuella skillnader.
Slutsats och resultat: Vi har funnit att granskade amerikanska företag i större
utsträckning redovisar immateriella tillgångar skiljt från goodwill, jämfört med de två
svenska. Däremot finns likheter mellan företagens sätt att redovisa immateriella
tillgångar på goodwill respektive identifierbara sådana inom samma nation. Vi kan i vår
studie notera att det finns vissa materiella skillnader mellan regelverken trots
strävanden mot en harmonisering. Vår bedömning är att dessa mycket väl kan förklara
funna olikheter i redovisningen av immateriella tillgångar och goodwill eftersom de ger
utrymme för olika tolkningar och därmed tillämpningar. Tillämpningen av olika
redovisningstraditioner med en sedan länge utvecklad praxis kan bidra till detta.
Förslag till fortsatta studier: En ny liknande studie av företag i olika länder sk...
