Under de senaste årtionden har allt fler länder avreglerat sin kapitalmarknad och gränserna haröppnats för utländska investerare. I och med ökningen av investeringar över landgränser harskillnader mellan länder gällande dess corporate governance uppmärksammats. En viktig delinom corporate governance utgörs av utdelning och olika policys för utdelning. Tidigareforskning har jämfört skillnader i utdelningsnivå mellan USA och Japan, dock har det inte skettnågon forskning om var Sverige står i jämförelse med dessa länder. Syftet med uppsatsen är attjämföra Sveriges utdelningsnivå i förhållande till Japans och USA:s under en tioårsperiod, samtatt med fyra kända utdelningsteorier försöka förklara skillnaderna i utdelningsnivån mellanländerna.I undersökningen har vi aggregerat data från de största noterade företagen i varje land inom elvaindustrier. Vi har följt 22 svenska, 249 amerikanska och 173 japanska företag från år 1996 framtill år 2005. Med tre olika nyckeltal; utdelning/nettoomsättning, utdelning/nettovinst ochutdelning/eget kapital har vi kommit fram till att Sveriges utdelningsnivå ligger i nivå med denamerikanska. Under de två sista åren i undersökningen har svenska företag till och med hafthögre utdelningsnivå än de amerikanska. Detta finner vi överraskande då ägarstruktur ochrättsystem i Sverige mer liknar det japanska än det amerikanska samt eftersom minoritetsskyddeti Sverige är relativt lågt i jämförelse med USA:s. Enligt tidigare forskning har amerikanskaföretag haft en högre utdelningsnivå än japanska företag, vilket stöd av uppsatsens resultat.Tar vi fasta på intressekonflikten och informationsasymmetri som finns på den svenskamarknaden, där spridda ägare svarar för en stor del av det satsade kapitalet i företagen medan eneller få ägare innehar kontroll över företagen, finner vi ...
