Bostadsmarknaden har de senaste åren kännetecknats av en kraftig prisutveckling med ökande taxeringsvärden, vilket för många inneburit en betydande ökning av fastighetsskatten. Detta har bland annat slagit hårt mot pensionärer med låg pension, som fått ökade boendekostnader och därför inte haft råd att bo kvar i sina hus som de bott i under flera decennier. För vissa pensionärer hade en alternativ lösning kunnat vara att teckna ett banklån. Problemet är att de flesta banker ansett att pensionen varit otillräcklig för återbetalning av lån. 2002 kom Finansinspektionen med ett uttalande, vilket innebar att det blev möjligt för banker och låneinstitut att låna ut pengar mot förmögenhetsvärdet i fastigheter. Uttalandet resulterade i att personer med låga inkomster men med höga nettotillgångar kan beviljas lån. Utifrån denna skrivelse har det under hösten 2005 dykt upp en helt ny låneform på den svenska marknaden, hypotekspension. Låneformen innebär att pensionärer kan belåna sin bostad utan att behöva amortera eller betala ränta förrän de säljer sitt hem eller dör. Räntan läggs på hög och utgör den totala skulden tillsammans med lånet. Lånets storlek beror på pensionärens ålder samt värdet på fastigheten. Produkten erbjuds än så länge bara av två företag, Svensk Hypotekspension och SEB. Uppsatsen ämnar utreda vilka faktorer som påverkar låneformens efterfrågan. Vår problemformulering lyder enligt följande: Vilka faktorer verkar främjande respektive hämmande för att hypotekspension ska bli en efterfrågad låneform i Sverige? Eftersom låneformen är ny på den svenska marknaden finns det lite forskning kring ämnet i Sverige. I Storbritannien och USA har låneformen funnits sedan 1970-talet och det finns en mängd studier i ämnet. I studierna lyfts en rad faktorer fram som anses påverka efterfrågan på lånet. Bland annat diskuteras det kring skatter och bidrag, sjukdomsproblematik, arvsfrågan och statlig inblandning. Utifrån faktorerna och ett antal teorier är syftet att öka förståelsen för ämnet samt att öka kunskapen inom området. För att svara på problemformuleringen har vi intervjuat Svensk Hypotekspension, SEB samt ett antal pensionärer. Svaren från den empiriska undersökningen har analyserats och jämförts med teorin. Resultatet från undersökningen pekar på en rad faktorer som har avgörande betydelse för efterfrågan på lånet. De faktorer som vi funnit avgörande är bland annat attitydförändringar, lånets anseende, etik och det förändrade konsumtionsbeteendet i Sverige. Däremot verkar inte fastighetsskatten vara lika avgörande för efterfrågan som vi först trodde. Undersökningen visar att det skett attitydförändringar vad beträffar skuldsättningsgrad och att människor i allt högre utsträckning lever ett aktivt liv, vilket talar för att efterfrågan på hypotekspension på sikt kommer att öka. De yngre generationerna är dessutom mer inriktade på konsumtion. Statlig inblandning eller ökade regleringar är varken lånets konsumenter eller producenter intresserade av, ingen av dem anser att det skulle leda till ett ö...
