Svenska folket uppmärksammas ofta på olika miljöproblem. Såväl tidningar
som radio- och TV-program fylls av nyheter och reportage om ozonskiktet,
växthuseffekten, luftföroreningar och försurade marker och sjöar. Tanken
att miljön behöver skyddas från mänsklig påverkan är emellertid ingen
nyhet. Varningar för natur- och miljöförstörelse har yttrats i alla tider.
Trots många enskilda insiktsfulla betraktelser under tidigare perioder kan
man säga att det egentligen inte var förrän under tiden efter andra
världskriget och på allvar inte förrän i slutet av 1960-talet, som
förändringar i naturmiljön började uppfattas som miljöproblem och därmed
som sociala och politiska angelägenheter. Det var också vid denna tid som
allt fler började ifrågasätta det ekonomiska framåtskridandet som bars upp
av industrins väldiga expansion, vilket gjorde intrång i det gamla
kulturlandskapet. Många började intressera sig för och rikta sin
uppmärksamhet mot, det lantliga som syntes dömt att försvinna. Detta var
antydningar på att en grön våg hade börjat göra sig synlig i samhället.
Den första gröna vågen nådde även småstaden Piteå, där den speglades på
många olika sätt. Pitebon som aldrig har godtagit det nya utan vidare och
som "sko klar sä schölv", visade ett starkt intresse för bevarandet av det
gamla Piteå. Detta intresse tog sig i uttryck genom dokumentation i bild av
det gamla som fortfarande fanns kvar i staden, och återuppbyggnad av gamla
kvarnar. Helt klart ser man den första gröna vågens influenser såväl i det
stora antalet deltagare i studiecirklar, vilka var inriktade på kultur- och
miljö, som i det kraftigt stigande antalet ansökande elever till Grans
Naturbruksskola i Öjebyn. Piteåbornas miljöintresse visade sig också i de
miljödebatter som anordnades i staden. Att man till en av dessa debatter
bjudit in landets främste miljövårdsagitator, Hans Palmstierna, visar att
piteåborna tog miljöproblemen i bygden på allvar. Kultur- och
miljöintresset var med andra ord mycket stort. Det fanns till och med de
som valde att helt och hållet vända staden ryggen ...
