Eleverna har idag utvecklat en betydligt ohälsosammare livsstil än tidigare
med mycket stillasittande, vilket kan leda till att de drabbas av fetma och
hjärt- och kärlsjukdomar, samt annan ohälsa. Därför är det viktigt att
eleverna utvecklar ett positivt förhållningssätt till fysisk aktivitet och
därmed aktiverar sig mer. För den psykiska hälsa, dvs. den upplevda känslan
av att må bra, är omgivningen viktig. Klasskamrater, lagkamrater och lärare
kan ha stor inverkan på vilken självuppfattning och självbild individen
utvecklar. Därför spelar skolundervisningen och fritiden en avgörande roll
för självuppfattningen.
Det övergripande syftet med den här uppsatsen är att utifrån denna
bakgrund undersöka hur elever på gymnasieskolan upplever
idrottsundervisningen, och vilken inställning de har till ämnet Idrott och
hälsa. Andra frågeställningar som varit relevanta för mig i den här
uppsatsen handlar om hur mycket elever rör sig på fritiden och på
idrottslektionerna. Ytterligare ett syfte med den här studien är att
undersöka om det finns något samband mellan hur elever upplever
idrottsundervisningen och hur mycket de rör sig på fritiden. För att kunna
besvara de nyss nämnda frågeställningarna har jag först och främst använt
mig av en enkätundersökning. Jag har dessutom använt mig av intervjuer för
att få fram relevanta frågor till enkätstudien och för att kunna göra en
djupare analys av ämnet. Sammanlagt har elever vid tre olika gymnasie-
utbildningar deltagit i undersökningen.
Resultatet visar att eleverna som läser pojkprogrammet har en mer
negativ inställning till skolämnet Idrott och hälsa än eleverna i de två
övriga programmen. Färre av eleverna vid pojkprogrammet tycker att
lektionerna är roliga. De rör sig också mindre på lektionerna och på
fritiden. Därtill visar undersökningen att det finns ett tydlig...
