Bakgrund: Under de senaste två decennierna har intresset för miljö ökat globalt och det har
uppmärksammats hur klimatet förändrats på grund av miljöförstöringar. Hos företagen växte
miljötänkandet fram främst genom ett ökat krav från myndigheter och lagstiftning men även
samhället i stort ökade trycket på företagens agerande gällande naturmiljön. Under 2000-talet
är miljöredovisning fortfarande i fokus och information som var frivillig har till viss del blivit
lagstadgad. Detta visar på att miljöredovisningen fortfarande är ett aktuellt verktyg och en
betydelsefull del i företagens årsredovisning.
Problem: Miljöredovisningen är både en intern och extern angelägenhet för företag i
allmänhet och vad som anses relevant eller inte i en miljöredovisning bestäms främst av
intressenternas behov av rapporten. En av de viktigaste användarna av ett företags rapporter är
analytikerna då de analyserar företagets årsredovisning, vilket även inkluderar
miljöredovisningen, vid företagsvärdering. Dock påpekas i en artikel att professionella
analytiker inte använder sig av miljöinformationen som finns i årsredovisningen och än
mindre av den separata miljöredovisningen. Efter ovanstående diskussion leder detta fram till
följande fråga; Är miljöredovisningen användbar ur analytikernas synvinkel?
Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att klargöra om företagens arbete med miljöredovisningen
verkligen är användbar i analytikernas analysarbete, ur deras synvinkel.
Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserats enbart på analytikernas användning av
miljöredovisning. Det har valts ut fem analytikerföretag som ska representera Sveriges
analytiker vilka var Alfred Berg, Carnegie, Redeye, Swebank och Öhman. Ytterligare
avgränsning har gjorts till att enbart intervjua en respondent från varje företag.
Metod: En kvalitativ studie har valts och både sekundära och primära källor har använts i
uppsatsen. Primärdata insamlades genom personliga möten och telefonintervjuer med ett antal
analytiker. Empiri- och analyskapitlen är uppbyggda med samma rubriker som referensramen
vilket underlättade för att påvisa mönster, processer och gemensamma drag.
Slutsats: Det framkom av studien att analytiker inte använder sig av miljöredovisningen vid
företagsanalys. Detta har sin grund i att miljöredovisningen ansågs irrelevant främst i och med
att den inte bidrar till ett företags vinstutveckling samt att rapporten består främst av ord och
inte kvantitativa begrepp. Dessutom saknades tillräcklig kunskap och intresse...
