Magnetism

10 röster
28436 visningar
uppladdat: 2003-02-16
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Sedan väldigt länge sedan, har man känt till att en del järnmalmer är magnetiska. De ämnen som är magnetiska kan dra till sig andra järnföremål. Två ämnen som inte är magnetiska är koppar och aluminium. Permanenta magneter är magneter som hela tiden kan hålla sin magnetism. En spik tillexempel är inte magnetisk, men om den sätts på en magnet så kan spiken också dra till sig järnföremål. När man sedan frigör magneten från spiken så blir spiken omagnetisk igen. För att kunna tillverka ett föremål med magnetisk dragningskraft så behöver stålet ha en hög kolhalt. Magneter har ett annat fenomen också. De har nämligen en nordände och en sydände. Skulle man sätta magneten i ett snöre så skulle den alltid vända en ände mot norr. Detta är nordänden. Alltså är den andra änden en sydände. Nordänden på magneten är oftast målad röd, så att man ska kunna känna igen den. Om du skulle ta två magneter och långsamt föra dem mot varandra så skulle du upptäcka att de reagerar på varandra. De likadant målade ändarna stöter bort varandra och de olikfärgade dras till varandra.

Du kan själv magnetisera ett föremål om du skulle vilja. Du behöver bara ta en skruv (t.ex.) och sedan stryka med en stavmagnet på den. Var noga med att du stryker åt samma håll. Vill du ha en kraftig magnetisering ska du stryka flera gånger. Om du skulle ta en magnetstav och såga den mitt itu, så får du inte en magnet med bara en (1) nordände och en magnet med bara en sydände, som man först kanske skulle ha trott. Nej, du får två helt enskilda magneter.

Magnetfält

En magnet har ett magnetfält omkring sig. Det kanske du har märkt om du skulle föra två magneter med lika ändar mot varandra. Det känns lite konstigt och du kan inte få dem att ligga tätt intill varandra. Magnetfältet finns där hela tiden men du kan inte se det. För att få se det kan man lägga ett papper ovanpå magneten och sedan hälla järnfilspån på pappret. Spånen kommer nu att ordna sig efter små banor. Eftersom magnetens magnetfält är starkast vid polerna så kommer du se att spånen samlar sig mest där. De här små banorna kallas fältlinjer och de går alltid i slutna banor. Fältlinjerna går från magnetens nordände till dess sydände.
Jorden är också en enda stor magnet. Kompassnålens norra del ställer alltid in sig mot norr därför att jordens magnetiska sydände finns där. Men kompassen kan ge missvisningar. Detta beror på att den geografiska nordpolen och den magnetiska sydänden inte riktigt stämmer överens. Missvisningen måste man ta häns...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Magnetism

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2004-10-19

    bra skrivet!

  • Inactive member 2005-08-05

    Bra förklarat!

  • Inactive member 2006-05-30

    Bra och kort förklarat, men du

  • Inactive member 2007-05-25

    vart hittade du all fakta ? :)

  • Inactive member 2008-05-28

    Helt värdelöst

  • Inactive member 2016-11-10

    Väldigt bra skrivet

Källhänvisning

Inactive member [2003-02-16]   Magnetism
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1636 [2024-04-27]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×