Var och varannan vecka avslöjas en ny företagsskandal i dagspressen och varje gång blir vi lika överraskade. Dessa skandaler har sporrat oss till att undersöka vilka metoder som företag använder för att manipulera sitt resultat samt vad det är som driver dem att utföra dessa handlingar. Den utlösande effekten till en mer kritisk granskning och till ett hårdare regelverk för redovisningen har varit Enron-skandalen. Under år 2002 ansökte energijätten om konkurs samtidigt som de högsta cheferna hade plockat ut bonusar för omkring 750 miljoner dollar. Totalt förlorade Enrons investerare mer än 60 miljarder dollar innan företaget kollapsade. Det som gjorde fallet än mer intressant var att de ansvariga revisorerna från firman Arthur Andersen inte hade haft några invändningar kring företagets räkenskaper. Genom att ha läst och hört om just Enron-fallet blev vi intresserade av ämnet och motiverade till att studera det vidare. Syftet med uppsatsen är att undersöka finansiellt bedrägeri på den svenska marknaden, där även det är ett högst relevant ämne p.g.a. den senare tidens svenska skandaler (t.ex. Skandia, Systembolaget, Ericsson). Problemformuleringen som valdes lyder: ”Hur ljuger företag i sin årsredovisning?” Att vi valde att använda ordet lögn har att göra med att vi inte enbart vill undersöka vilka metoder som kan användas, utan också de moraliska förpliktelser som följer med de handlingar som utförs. Själva begreppet lögn definieras i kapitel 5. I den vetenskapliga metoden har vi utgått från den hermeneutiska ansatsen eftersom undersökningen baserar sig på att tolka hur och varför företag ljuger i sin årsredovisnings. Arbetet kommer dock även innehålla inslag av positivistiska synsättet, detta med tanke på att vi utgått från befintlig teori inom området. För att kunna bearbeta det empiriska materialet på bästa sätt har vi valt en kvalitativ forskningsmetod. Genom att använda denna metod har vi i våra intervjuer kunnat observera och tolka hur respondenterna analyserar och upplever den problematik vi undersöker. I den teoretiska delen återfinns framför allt de olika metoder som används för att manipulera finansiella rapporter. Alla dessa metoder är baserade på forskning som genomförts av den amerikanska professorn Howard M. Schilit. Vidare tar vi upp årsredovisningens roll som beslutsunderlag och även revisorns roll i detta sammanhang. Den teoretiska referensramen baserar sig på tidigare forskning, framför allt forskning från den amerikanska marknaden p.g.a. att detta fenomen inte är särskilt omskrivet i den svenska litteraturen. Vår empiri är hämtad från aktiva revisorer som är verksamma inom Stockholmsområdet. De arbetar alla på olika typer av revisionsbolag, allt ifrån stora internationella firmor till små regionala. Tanken med det är att försöka få en mer nyanserad bild av fenomenet. För att få en liten inblick bakom kulisserna har vi även valt att intervjua den myndighet som behandlar den ekonomiska brottsligheten, nämligen ekobrottsmyndigheten. För att kunna bilda oss en uppfattning om den svenska situationen har vi anpassat en del av frågorna till det svenska klimatet. I uppsatsens analysdel jämför vi den existerande teorin med den empiri vi samlat in. Vi försöker tolka respondenternas svar och bearbeta dem utifrån den teoretiska referensramen. I den analytiska delen behandlas också våra egna erfarenheter och tolkninga...
