Konkurrensverket

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Konkurrensverket är en myndighet som har hand om frågor som handlar om konkurrens. Den arbetar under Näringsdepartementet. Konkurrensverkets viktigaste uppgift är att arbeta för en effektiv konkurrens i både privat och offentlig verksamhet som är bra för konsumenterna. Det jobbar ungefär 110 personer på verket.
Muntliga och skriftliga tips och klagomål från både företag och privatpersoner ligger till grund för konkurrensverkets arbete.
Claes Norgren började arbetet som generaldirektör för konkurrensverket den 1 januari 2003. Han blev utsedd av regeringen. Han kommer närmast från Finansinspektionen där han var generaldirektör.

Varför är det bra med konkurrens?

Bra konkurrens ökar kvalitén på produkter och tjänster.
Ett exempel: Tänk dig att det bara skulle finnas ett företag som tillverkade skor. Skor är ju något vi behöver (eller ja, livsnödvändigt är det kanske inte, men i alla fall). Det skoföretaget skulle egentligen kunna tillverka riktigt dåliga skor. Vi skulle köpa dem ändå – eftersom det inte finns några bättre. Men i och med att det råder konkurrens (dvs. det finns fler än ett företag som tillverkar skor) utvecklas hela tiden skorna (färger, former, komfort) för att företagen vill att folk ska köpa just deras skor. Och vi får en bättre produkt.

Marknadsekonomin bygger på att företag tävlar mot varandra. Företagen tvingas då att vara effektiva och följa med i utvecklingen. Där konkurrensen är effektiv pressas också kostnader och priser. Varor och tjänster som produceras svarar bättre mot det som konsumenterna efterfrågar och utbudet blir större.
En väl fungerande konkurrens innebär att samhällets samlade resurser används på ett effektivt sätt. Konkurrensen är därför bra för konsumenterna, företagen och samhället.

Ett citat från 1776 av den brittiske ekonomen Adam Smith:
"Det är konkurrensen som gör att marknadsekonomin fungerar. Det är den fria konkurrensen som driver bagaren att baka ett gott bröd, slaktaren att möra ett bra kött och bryggaren att brygga ett starkt öl. Ty det är konkurrensen som gör att endast de bästa producenterna överlever och förser konsumenterna med det de vill ha."

I en Sifo-undersökning som är gjord på uppdrag av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle svarade 70 procent av de tillfrågade att de tycker att konkurrens är positivt. Alltså 7 av 10 reagerar positivt på ordet konkurrens. Att många tycker att det är positivt beror antagligen på att de flesta tror att det ger lägre priser. Andra positiva effekter av konkurrens är att det blir en bättre produktion, valfrihet och bättre prestationer.
Det som egenföretagarna lyfter fram som positivt är att kvaliteten blir bättre. SACO-medlemmarna tar upp en annan positiv faktor – konsumentanpassning.
Negativa effekter med konkurrens kan vara att det blir konkurrens på olika villkor, där det kan vara ojusta medel. Det finns även en risk för utslagning och att små företag får svårt att klara sig.
I samma SIFO-undersökning ansåg var fjärde person att konkurrensen fungerar bra i livsmedelshandeln. Samtidigt är det framförallt livsmedel och bensin som nämns som att de fungerande dåligt. Sjukvården, byggvaror/byggnation och skolområdet är andra områden där många anser att konkurrensen är dålig.
Konkurrensen blev bättre i Sverige under 90-talet visade en stor studie som konkurrensverket har gjort. Internationaliseringen av företagen tillsammans med liberaliseringen av marknader och den tekniska utvecklingen har varit bra för konkurrensen. Också medlemskapet i EU har ökat konkurrenstrycket på svenska marknader men kanske lite mindre än väntat. Skärpningen av konkurrenslagen fr.o.m. den 1 juli 1993 har också haft betydelse.
Men konkurrensverket tycker inte att det är tillräckligt. En signal om att konkurrensen inte är tillräckligt bra är att svenska priser ligger 20 procent över genomsnittet i EU. Konkurrensverkets analyser visar att ca tio procent beror på bristande konkurrens. Förklaringarna är flera. Ett problem är bl.a. att vi har mycket koncentrerade marknader som domineras av några få företag. Vi behöver fler små och medelstora företag. Det finns också handelshinder och inhemska regleringar som hämmar konkurrensen.

Vad har konkurrensverket för historia?

Fram till senare delen av 1800-talet ansågs det vara upp till företagen att se till att konkurrensen upprätthölls. Statens uppgift var bara att sprida information om bristande konkurrens.
I USA stiftades på 1890-talet konkurrenslagen Sherman Act. Den lagen har ofta fått stå som förebild för konkurrenslagstiftningen. Den lagen innebar bland annat att konkurrensbegränsande avtal eller samarbete blev förbjudna.

1925: infördes en lag om att myndigheterna har rätt att undersöka företag med dominerande ställning (t ex monopol och sammanslutningar)
1953: kom en lag som skulle motverka konkurrensbegränsningar inom näringslivet. Då kunde staten på ett mer direkt sätt ingripa mot företeelser som var skadliga för konkurrens.
1957: bildades Statens pris- och kartellnämnd (SPK). De hade till uppgift att utreda hur konkurrensen fungerar i olika branscher.
1983: stiftades en ny konkurrenslag som bland annat innehöll regler om kontroll av företagsförvärv.
1988: bytte SPK namn till Statens pris- och konkurrensverk.
1992: bildas konkurrensverket. SPK och näringsfrihetsombudsmannen upphörde.
1993: skärptes konkurrensreglerna i och med att en ny konkurrenslag började gälla. Det är den lagen som nu gäller om konkurrens.

Vad gör konkurrensverket?

Konkurrensverket har fyra huvuduppgifter:
1. Lagtillämpning
2. Konkurrensförbättrande åtgärder
3. Kunskapsspridning
4. Kunskapsuppbyggnad

Konkurrensverket ska sprida kunskap om konkurrensreglerna. Resultaten av verksamheten ska verka för ett konkurrensinriktat synsätt i samhället. Verket använder kommunikation för att uppnå sina mål. Riktlinjerna för hur verket arbetar med kommunikation, såväl internt som externt, ska vara tydliga.
En viktig del av konkurrensverkets arbete är egna initiativ till undersökningar för att undanröja konkurrensbegränsningar och verka för bättre förutsättningar för konkurrens. Initiativ kan till exempel gälla prövning om man misstänker att ett företag har brutit mot konkurrenslagen.

Konkurrensverkets initiativ för att undanröja skadliga konkurrensbegränsningar har varit synliga under det gångna året. Verket har prioriterat områden som har stor betydelse för hushållen och hela samhällsekonomin. Särskilda insatser har gjorts inom bygg-, dagligvaru-, energi-, telekommunikations-, finans-, och transportområdena. Kampen mot karteller har fått stor uppmärksamhet. Under 2002 så har verket gjort många undersökningar på företag som är misstänka för kartellverksamhet. Till exempel så har företag inom byggbranschen blivit granskade. Konkurrensverket har undersökt om det finns ett förbjudet samarbete mellan de fem största bensinbolagen. Verket har lyckats få en kartell för vattenledningsrör fälld i Stockholms tingsrätt. Europeiska kommissionen har under året behövt behandla ovanligt många karteller.
SIFO har gjort en undersökning som visar att kartellbildningar förekommer i stor utsträckning inom svenskt näringsliv.


Ett ärendes gång

1. Ärendet registreras.
2. Ärendet fördelas på enhet och handläggargrupp.
3. Ärendet bereds.
4. Enhetens eller projektgruppens förslag till beslut delas upp inom verket.
5. Ärendet ...