Idag förs det en debatt om huruvida Sverige ska slopa revisionsplikten för små aktiebolag
eller inte. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt anses vara den
administrativa börda som det innebär för ett litet företag. Om förslaget går igenom kommer
samtliga bolag att omfattas av de nya reglerna år 2011. Remissinstanserna har fortfarande inte
lagt fram sina åsikter och därför kan vi idag, i vår studie, endast spekulera kring effekterna av
en eventuellt slopad revisionsplikt.
Vi har valt att utgå från tre intressentgrupper, revisorer, banker samt Skatteverket. Sveriges
lagstadgade revision är mer omfattande än övriga EU-länders då den inte bara innefattar
räkenskapsrevision utan även förvaltningsrevision. Idag diskuteras det mycket om de
gränsvärden som satts, och variationen är stor mellan länder inom EU. Detta är ett problem,
eftersom det finns delade åsikter om vart gränserna har satts. Förslaget som har lagts fram
innebär att alla finansbolag samt börsnoterade aktiebolag skall vara skyldiga att ha en
kvalificerad revisor och övriga större företag skall omfattas av revisionsplikt om de uppfyller
mer än ett av följande villkor: Mer än 83 miljoner kronor i omsättning, mer än 41,5 miljoner
kronor i balansomslutning eller om företaget har fler än 50 anställda. För att vår studie ska
vara rättvisande och trovärdig har vi under uppsatsens gång varit objektiva och tagit ställning
till allas intresse. Teorin utgår från ett internationellt perspektiv för att sedan redogöra för hur
revisionsplikten ser ut i Sverige. Vi har tagit hänsyn till regler i andra länder, speciellt
Danmark då de nyligen har avskaffat revisionsplikten för små aktiebolag. Vår empiri bygger
på genomförda intervjuer som sedan leder till vår analys och våra egna slutsatser. Vår studie
har visat att ett avskaffande av revisionsplikten i hög grad kommer att påverka revisorernas
fortsatta yrke. Gemensamt för de revisorer som medverkat i vår studie är att deras arbete går
ut på att kvalitetssäkra information. Ett reviderat företag innebär ordning och reda i
räkenskaperna, det vill säga att en opartisk person granskat och godkänt informationen.
Revision är av stor betydelse för många intressenter på marknaden, då ett reviderat bolag ger
en trovärdig bild av företaget. Banken är en aktör på marknaden som delar den åsikten
eftersom revisionen är grunden för kreditgivning. Genom revisionen får Skatteverket den
information som de behöver för att kontrollera om företaget sköter avgifter och beskattning.
Den svenska kopplingen mellan redovisning och beskattning är mycket stark, och minskar
redovisningen finns oron att beskattningen följer efter. Såsom diskussionen ser ut idag
kommer någon sorts kompensation till revision att uppstå, och innan bankerna och de
resterande remissinstanserna har l...
