Studien gjordes om ett projekt med målgruppen assyrier/syrianer över 65 år som bor i en av Göteborgs stadsdelar. Syftet med studien var att undersöka hur de äldre assyrierna/syrianerna hade upplevt sitt deltagande i projektet och vad deltagandet hade inneburit för dem, med fokus främst på socialt nätverk och hälsa. Frågeställningarna blev som följande: 1. Hur ser projektdeltagarnas bakgrund och nuvarande sociala situation ut?, 2. Vilka motiv hade de äldre assyrierna/syrianerna för att bli deltagare i projektet?, 3. Vad har deltagandet i projektet inneburit för de äldre assyrierna/syrianerna när det gäller deras syn på hälsa?, 4. Vilka konsekvenser har deltagandet i projektet inneburit för de äldre assyriernas/syrianernas sociala nätverk?, 5. Vad har projektet gett de äldre assyrierna/syrianerna? Metod för empiriinsamling var kvalitativa intervjuer med deltagarna kompletterat med en faktainsamlande intervju med projektledaren. När det gäller den intervjuade gruppens bakgrund var det äldre assyrier/syrianer som flyttade till Sverige som vuxna på grund av förföljelse och förtryck. Hälften av de äldre assyrierna/syrianerna hade läs- och skrivsvårigheter och de flesta hade bristande kunskaper i svenska. De äldre assyriernas/syrianernas motiv till att delta var att fortsätta sitt kyrkliga engagemang, få socialt umgänge och samvaro samt möjlighet att fördriva tiden. När det gällde vad projektet hade inneburit för de äldres syn på hälsa fann vi att de äldre assyrierna/syrianerna i huvudsak konstruerade hälsobegreppet med hjälp av den sociala aspekten av hälsa och att detta innebar att de inte hade anammat den bild av hälsa som projektet förmedlade och som fokuserade mer på att förebygga fysisk ohälsa. De äldres kontakter med andra assyrier/syrianer som deltog i projektet hade fördjupats, medan kontakterna med svensktalande pensionärer som de hade mött inom projektets ramar låg på ett mer ytligt plan. De äldre assyriernas/syrianernas deltagarfrekvens var hög och de utt...
